Skyddsombudets rättigheter
– och nyheter i Arbetsmiljölagstiftningen

Skriften är framtagen av LO i samarbete med LO-TCO Rättsskydd AB

Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön. Skyddsombudet är uteslutande arbetstagarnas talesman i arbetsmiljösammanhang och har inte tagit över någon skyldighet som ligger på arbetsgivaren.

Det finns ingen bestämmelse i arbetsmiljölagen som säger att skyddsombudet är ansvarig för arbetsmiljön. Enligt 7 kap 7 § arbetsmiljölagen får Arbetsmiljöverket gentemot den som har skyddsansvar enligt 3 kap 2–12 och 14 §§, 5 kap 3 § och 7 kap 6 § meddela förbud eller förelägganden som behövs för att  arbetsmiljölagen eller föreskrifterna knutna till lagen efterlevs. Av dessa bestämmelser framgår att det är arbetsgivaren som har skyddsansvaret för arbetsmiljön, men även att enskilda arbetstagare enligt 3 kap 4 § arbetsmiljölagen ska delta i arbetsmiljöarbetet.

Skyddsombudets rättigheter i arbetsmiljöarbetet är reglerat i 6 kap arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen eller i kollektivavtal.

Skyddsombudets rättigheter infördes i lagstiftningen 1974. Bakgrunden till detta var att skyddsombudet i många fall hade haft svårt att fullgöra sina uppgifter
bland annat på grund av att det saknades regler som gav skyddsombudet tillräckligt stöd i dennes verksamhet. För att stärka skyddsombudet i sitt arbete fördes sådana bestämmelser in i lagen, bland annat i nuvarande 6 kap 4 § arbetsmiljölagen. Tanken var således att stärka skyddsombuden och inte att ge dem några skyldigheter. Skyddsombudet företräder enligt 6 kap 4 § arbetsmiljölagen arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö.

I detta syfte ska ombudet inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap 2 a § arbetsmiljölagen.

Skyddsombudet ska inte endast bevaka att den fysiska arbetsmiljön är utformad på ett tillfredsställande sätt från säkerhetssynpunkt och ingripa om det inte förhåller sig på det sättet. Även psykosociala faktorer i arbetsmiljön som kan medföra ohälsa ska övervakas. Sådana faktorer kan vara stress, mobbning och liknande. En viktig uppgift för skyddsombudet är även att se till att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor.

1 kap 2 och 4 §§ arbetsmiljölagen
Arbete i arbetsgivarens hushåll, 2 §

Sedan den 1 januari 2009 omfattar lagen även arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll av den som har fyllt 18 år. 
Ändringen är viktig eftersom den grupp av personliga assistenter, som inte är anställda av kommunen utan direkt av en 
funktionshindrad eller en äldre person, nu omfattas av arbetsmiljölagen. 
Det tidigare undantaget i lagens 4 § har upphävts. Lagen om arbetstid m m i husligt arbete
innehåller en upplysning om att arbetsmiljölagen gäller för arbete i arbetsgivarens hushåll.

Ny myndighet vid Fartygsarbete, 2 § andra stycket
Numera utövar Transportstyrelsen och inte Sjöfartsverket tillsynen ifråga om arbete på fartyg.

Nya personalgrupper har intagits i 4 § arbetsmiljölagen
Vissa personalgrupper har genom hänvisning i annan lagstiftning även tidigare omfattats av arbetsmiljölagen i vissa viktigare delar. 
Nu framgår detta direkt av arbetsmiljölagen. I vilka delar av AML som är tillämpliga framgår av den lag som
gäller för respektive personalkategori.

Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program
Arbetsmiljölagen gäller i sin helhet för dem som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program som gäller en anställning med anställningsstöd 
eller lönebidrag, skyddat arbete, trygghetsanställning, reguljärt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar 
eller en anställning med särskilt stöd för introduktion och uppföljning.

Övriga deltagare i arbetsmarknadspolitiska program (sådana som inte kan inordnas under någon av de grupper som nämns i stycket ovan) som bedrivs 
på en arbetsplats ska dock enligt 7 § lagen om arbetsmarknadspolitiska program likställas med arbetstagare vid tillämpning av vissa men viktiga regler 
i arbetsmiljölagen, bland annat 2 kap 1–9 §§, 3 kap 1–4 och 6–13 §§.

Deltagare i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet beslutad av socialnämnd
Socialnämnden får i vissa fall begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller 
annan kompetenshöjande verksamhet. Enligt 4 kap 6 § socialtjänstlagen ska den som deltar i sådan verksamhet
inte betraktas som arbetstagare. Utför deltagaren arbetsuppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådana som vanligen utförs 
vid förvärvsarbete, ska denne dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av vissa regler i arbetsmiljölagen som socialtjänstlagen hänvisar till.

Deltagare i av Migrationsverket anordnad sysselsättning
Enligt 4 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande ska Migrationsverket ge asylsökande med flera sysselsättning genom att de får 
tillfälle att delta i svenskundervisning, i skötseln av förläggningar och i annan verksamhet. 
I 5 § den lagen anges att utlänningar som deltar i sådan verksamhet inte ska anses som arbetstagare.
De ska dock likställas med arbetstagare vid tillämpningen av vissa regler i arbetsmiljölagen som lagen om mottagande av asylsökande med flera
hänvisar till.

Gemensamma arbetsställen mm
På de flesta gemensamma arbetsställen finns förutom arbetsgivaransvaret ett särskilt samordningsansvar. Reglerna i 3 kap rörande skyddsansvaret 
vid gemensamma arbetsställen har genomgått stora förändringar, vilka främst handlar om byggnads- och anläggningsarbete. 

På byggarbetsplatser gäller särskilda regler för samordningsansvar. Detta ansvar gäller även då byggherren låter utföra arbete med
endast egna anställda, det vill säga oavsett om byggarbetsplatsen utgör ett gemensamt arbetsställe eller inte.

Nyheterna innebär flera förändringar främst för byggherrar, bland annat en skyldighet att beakta arbetsmiljön även under planeringen och möjlighet att 
överlåta arbetsmiljöansvaret på en uppdragstagare. Byggherren ska även utse byggarbetsmiljösamordnare.

De som tidigare varit samordningsansvariga blir inte med automatik byggarbetsmiljösamordnare utan nya avtal måste träffas.

Detaljerade föreskrifter som har med ändringarna i arbetsmiljölagen att göra finns i AFS 2008:16 
(föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter  AFS 1993:3 om byggnads- och anläggningsarbete).

Ändringarna i lag och föreskrifter innebär en noggrannare anpassning till EUs
byggplatsdirektiv, 92/57/EEG. Ändringarna i arbetsmiljölagen är sammanfattningsvis följande:

Planering och projektering, 6 §
Ett särskilt ansvar ur arbetsmiljösynpunkt läggs på den som låter utföra byggnads och anläggningsarbete, det vill säga byggherren. 
Ansvaret gäller under både planering och projektering. Möjligheten för byggherren att överlåta arbetsmiljöansvaret
till en uppdragstagare framgår av 7 c §.

Skyldigheten att utse byggarbetsmiljösamordnare, 6 §
Byggherren är skyldig att utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för allt arbete som har samband med byggnads- eller anläggningsarbete 
och inte bara på arbetsställen där mer än en entreprenör är verksam. 

Byggarbetsmiljösamordnare ska således finnas vid varje form av planering och projektering och på varje arbetsställe
för byggnads- eller anläggningsarbete oavsett om det är ett gemensamt arbetsställe eller inte.

Vem som ska utses till byggarbetsmiljösamordnare, 6 §
Byggherren eller dennes ställföreträdare kan utse sig själv eller annan till byggarbetsmiljösamordnare.
Såväl fysisk som juridisk person kan vara sådan samordnare.
Det får inte finnas mer än en samordnare för planeringen och projekteringen respektive en samordnare för utförande av arbetet. 
En och samma juridiska person eller en och samma fysiska person kan utses för båda uppdragen.

Det enda krav som uppställs i lagen är att den som utses är lämplig för uppdraget. 
I detta får anses ligga att personen ifråga har tillräcklig erfarenhet och kännedom om byggnads- och anläggningsarbete och 
nödvändig kompetens i arbetsmiljöfrågor.

Särskilt krav på utbildning finns emellertid i § 6 AFS 2008:16 (föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1993:3 
om byggnads- och anläggningsarbete). Kravet på utbildning enligt AFS 2008:16 träder i kraft den 1 januari 2010.

Oavsett vem som utsetts till byggarbetsmiljösamordnare, befrias inte byggherren från ansvaret för de uppgifter som byggarbetsmiljösamordnaren ska sköta.

Konsulter, 7 §
Vid byggnads- eller anläggningsarbete uppdrar byggherren vanligtvis åt en eller flera konsulter att utföra planerings- och projekteringsarbetet, 
exempelvis att arkitekter, konstruktörer, VVS-konsulter, el-konsulter med flera anlitas.

Konsulterna har samma ansvar som byggherren, nämligen att på planerings- och projekteringsstadiet se till att arbetsmiljön för byggskedet och det framtida 
brukandet blir så riskfritt som möjligt ur arbetsmiljösynpunkt. Konsulten svarar dock endast för det som ligger inom ramen för hans särskilda uppdrag. 
Det gemensamma ansvaret inskränker inte på något sätt konsulternas och entreprenörernas ansvar för egna anställda. Byggherrens ansvar består även 
under det skede då planerings- och projekteringsarbetet sköts av konsulter.

Byggarbetsmiljösamordnarens uppgifter i planerings- och projekteringsskedet, 7 a §
Samordnaren ska delta i planeringen och i ledningen av projekteringen. 
Uppgiften innebär att samordna de som medverkar så att de tar hänsyn till varandras lösningar ur arbetsmiljösynpunkt. Samordnaren ska se till så att 
relevanta arbetsmiljöregler och arbetsmiljösynpunkter beaktas av alla de som är inblandade under varje skede av planeringen och projekteringen såsom 
byggherren, arkitekter,  konsulter med flera. Syftet är att förebygga risk för ohälsa och olycksfall under byggskedet och i det framtida brukandet.

Byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering ska även upprätta arbetsmiljöplan för hela byggprojektet samt utarbeta dokumentation som 
innehåller viss relevant information. Detaljerade bestämmelser i dessa frågor finns i AFS 2008:16.


Byggarbetsmiljösamordnarens uppgifter under byggskedet, 7 b §
Även i fråga om utförandet av byggnadsarbetet (byggskedet) ska det enligt 6 § finnas en byggarbetsmiljösamordnare för alla arbetsplatser för byggnads- 
eller anläggningsarbete oavsett hur många arbetsgivare eller andra företag som bedriver verksamhet på arbetsstället. Detta gäller även om det exempelvis 
bara är byggherren själv med egna anställda som är verksam. Skillnaden mot tidigare är att de uppgifter den samordningsansvarige numer har är att 
uppgifterna gäller på alla arbetsställen och inte bara de gemensamma.

I den samordningsansvariges uppgifter under byggskedet ingår bland annat att se till att gemensamma arbetsmiljösynpunkter beaktas när arbetsmetoder 
och  arbetsutrustning väljs och när de olika arbetena samplaneras och när tidsplaneringen görs. Det handlar också om att organisera samarbetet mellan 
arbetsgivarna  och även mellan arbetsgivare som avlöser varandra på samma byggarbetsplats samt att se till att allmänna ordnings- och skyddsregler för 
arbetsstället utfärdas. 

I samordningsansvaret ingår dessutom att se till att nödvändiga personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas i behövlig omfattning på ett 
gemensamt  arbetsställe.

Viktigt i sammanhanget är att den samordningsansvarige utför sina uppgifter i nära samarbete med skyddsombud och skyddskommitté.

Överlåtelse av byggherrens arbetsmiljöansvar, 7 c §
Byggherren kan under vissa omständigheter överlåta hela sitt arbetsmiljöansvar på en uppdragstagare. Särskilda regler gäller i konsumentförhållanden. 
En uppdragstagare som sköter hela byggprojektet tar då automatiskt över byggherrens arbetsmiljöansvar om inte annat har avtalats.

Byggnads- eller anläggningsarbete utgör gemensamt arbetsställe med annan verksamhet, 7 f §
När byggnads- eller anläggningsarbete, till exempel vid ombyggnation, sker på gemensamt arbetsställe med annan verksamhet och där flera 
samordningsansvariga är tänkbara, ansvarar byggherren/byggarbetsmiljösamordnaren för samordningen av arbetsmiljöfrågorna som avser byggnads- och 
anläggningsarbetena och den som råder över det fasta driftsstället ansvarar för samordningen av verksamheten i övrigt som inte avser byggnads- eller 
anläggningsarbete. 
Samma ordning gäller även andra gemensamma arbetsställen än fasta driftsställen (dock inte ombord på fartyg) där det kan förekomma byggarbete 
inne på den övriga verksamheten så att det uppstår ett gemensamt arbetsställe mellan byggnads- eller anläggningsarbetet och den övriga verksamheten.

Offentlighets- och sekretesslagen trädde i kraft den 30 juni 2009 och är en omarbetning av sekretesslagen. Lagen gäller offentlig verksamhet.
Den nya lagen innebär inte några sakliga förändringar för skyddsombud och skyddskommitté att av myndighet få information som det annars råder 
sekretess om. Liksom tidigare har de rätt till den information som behövs för uppdraget.

Den typ av känslig information som de har rätt att få finns numera angiven i 10 kap 11 § offentlighets- och sekretesslagen. 
En deltagare i en särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe har också rätt
till sådan sekretessbelagd information som behövs för verksamheten. Även 10 kap 12 § som handlar om rätten att föra den känsliga informationen vidare 
motsvarar vad som gällt tidigare.

Regler om informationsrätt för studerandeskyddsombud enligt offentlighets- och sekretesslagen och arbetsmiljölagen träder i kraft den 1 januari 2010.

Ändringar i arbetsmiljölagen från och med den 1 jan 2010

6 kap 2 §, arbetsmiljöombud införs som alternativ benämning till skyddsombud
Genom lagändringen får benämningen arbetsmiljöombud samma status i arbetsmiljölagen
som ett skyddsombud har.

6 kap 6 a § om skyddsombudens hänvändelserätt i fråga om utomstående arbetskraft
Ett av de viktigare verktygen för ett skyddsombud i arbetsmiljöarbetet är rätten att påtala brister till arbetsgivaren och kräva åtgärder av olika slag 
och att föra ärendet vidare till Arbetsmiljöverket för ställningstagande om tvångsmedel ska beslutas i form av föreläggande eller förbud. 

Ett skyddsombud har hittills endast kunna agera i förhållande till arbetskraften hos den egna arbetsgivaren. 
Från och med den 1 januari 2010 kan skyddsombuden enligt 6 kap 6 a § även agera till förmån för utomstående arbetskraft som utför arbete åt 
skyddsombudets arbetsgivare. 

Skyddsombudet ska även kunna vidta de skyddsåtgärder som behövs för att arbetsgivaren ska uppfylla sina skyldigheter gentemot utomstående 
arbetskraft enligt 3 kap 12 §.

Ifråga om anställda i entreprenadföretag som utför arbete hos skyddsombudets arbetsgivare (beställaren) har skyddsombudet rätt att ingripa med 
åtgärder när olika anordningar – fasta som mobila – är bristfälliga och kan innebära risker för den utomstående personalen. När det gäller inhyrd arbetskraft 
är rätten för skyddsombudet mer generell. Skyddsombudet kan här ingripa till förmån för den inhyrda arbetskraften så snart det behövs i det aktuella 
arbetet.  Risken är här inte kopplad till fasta och andra anordningar utan till själva arbetet.

6 kap 7 § om skyddsombudets stoppningsrätt
Ett annat viktigt inslag i arbetsmiljöarbetet är rätten för skyddsombudet att ”stoppa jobbet” när arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för 
arbetstagares liv  eller hälsa. Från och med den 1 januari 2010 kan ett skyddsombudsstopp även avse arbete som utförs av inhyrd arbetskraft.

6 kap 17–18 §§ om elevers och studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet
Elevers och studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet har förstärkts och förtydligats.
En av nyheterna är att vuxna studerande nu ska företrädas av studerandeskyddsombud i arbetsmiljöarbetet. Elever på grundskolans högstadium och i
gymnasieskolan ska fortsättningsvis medverka i arbetsmiljöarbetet genom elevskyddsombud.
Studerandeskyddsombuden ges en starkare ställning, jämförbart med de anställdas skyddsombud, än elevskyddsombuden.

Medverkan i arbetsmiljöarbetet
6 kap 17 § ger alla som genomgår utbildning en generell rätt att medverka i arbetsmiljöarbetet
om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd. Detta innebär att även de yngre eleverna, det vill säga elever
i förskoleklass och i årskurs 1–6 i grundskola och specialskola, elever i sameskola samt elever i den obligatoriska särskolan ska få delta i arbetsmiljöarbetet. 

Omfattningen och utformningen av dessa elevers deltagande i skolans arbetsmiljöarbete
ska emellertid anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.
Samma förutsättningar gäller för elever i gymnasiesärskolan och inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux).

Elever i grundskolans årskurs 7–9, specialskolans årskurs 7–10 och gymnasieskolan
samt motsvarande utbildningar medverkar i arbetsmiljöarbetet genom elevskyddsombud.

För dem som genomgår eftergymnasial utbildning och annan utbildning för vuxna
än särvux har införts den nyordningen att de i arbetsmiljöarbetet företräds av studerandeskyddsombud.

Det handlar här om vuxna som studerar på högre nivå än gymnasieskolan, till exempel på universitet eller högskola. Det handlar också om
personer som deltar i annan utbildning för vuxna oavsett vilken denna nivå är på.

Dessa studeranden får alltså vara med och utse studerandeskyddsombud och kan även själva väljas till sådant ombud under förutsättning att 
de är minst 18 år fyllda.

Uppgifter
Enligt 18 § utses elevskyddsombud av eleverna och studerandeskyddsombud av studerandena. Elev- och studerandeskyddsombudens uppgifter motsvarar 
i stort vad som gäller för arbetstagarnas skyddsombud. De ska beredas tillfälle att bland annat delta i planering av nya eller ändrade lokaler, arbetsmetoder 
eller arbetsförhållanden i övrigt. De bör också verka i samarbete inte bara med företrädare för utbildningsanordnaren, till exempel en skolledare eller lärare, 
utan också med arbetstagarnas skyddsombud.

Rättigheter
Elev- och studerandeskyddsombudens rättigheter liknar mycket vad som gäller för arbetstagarnas skyddsombud. De har rätt till utbildning och ledighet för 
uppdraget och till den information de behöver på samma sätt som arbetstagarnas skyddsombud.

Elevskyddsombuden har dock inte rätt till sådan information som det råder tystnadsplikt om enligt 7 kap 13 §. 
Elevskyddsombud och studerandeskyddsombud har emellertid inte som de anställdas skyddsombud rätt att enligt 6 kap 7 § stoppa arbetet. 

Studerandeskyddsombud men inte elevskyddsombud har enligt 6 kap. 6 a § (hänvändelserätten) samma rättigheter som arbetstagarnas skyddsombud. 
Studerandeskyddsombuden omfattas av skyddsreglerna i 6 kap 10 och 11 §§. De får inte hindras i sina uppdrag. Sker detta kan de tilldömas skadestånd.

Skyddskommitté
6 kap 8 § arbetsmiljölagen ger studerandeskyddsombud rätt att ingå i skyddskommittén som ordinarie ledamöter med två representanter. 
De har samma befogenheter som övriga ledamöter i skyddskommittén.
Sedan tidigare gäller enligt arbetsmiljöförordningen att två elevskyddsombud har
rätt att närvara och yttra sig vid skyddskommittésammanträden. De är adjungerade
ledamöter och har inte vare sig förslagsrätt eller beslutsrätt.

Ändringar i arbetsmiljölagen från och med den 15 februari 2010

8 kap 7 § om den domstol som prövar påförande av sanktionsavgift

Denna förändring får inte bara betydelse vid prövning av sanktionsavgifter. Från och med den 1 juli 2008 gäller ordningen att samtliga beslut av 
Arbetsmiljöverket kan överklagas till länsrätt. På grund av en omorganisation av de allmänna förvaltningsdomstolarna ska besluten överklagas till 
förvaltningsrätt.  Första instans kommer att heta ”Förvaltningsrätten i” följt av kansliortens namn, till exempel Förvaltningsrätten i Luleå.

Rapporten kan hämtas som pdf-dokument 
på LOs hemsida eller beställas från LO-distribution:
lo@strombergdistribution.se
Telefax: 026-24 90 26

Oktober 2009
isbn 978-91-566-2572-5
www.lo.se

Hem  | Aktuellt |  Verksamhet | Länkar | Arbetsmiljö | Innehåll A-Ö

SFS 1977:1166, ändrad genom SFS 1980:429, 1980:686, 1980:852, 1981:288, 1982:902, 1982:1092, 1984:51, 1985:331, 1985:853, 1987:357, 1988:316, 1989:368, 1989:794, 1990:234, 1990:974, 1991:678, 1992:756, 1992:1136, 1993:953, 1994:580, 1994:673, 1995:146, 1995:482, 1995:821, 1995:1346, 1997:137, 1998:912, 2000:957, 2001:83, 2003:442, 2003:791, 2008:82, 2009:1164.

1 §

Utöver de bestämmelser som anges i 1 kap. 2a § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska 2 kap. 4–6 §§, 7 § första stycket första meningen samt 3 kap. 7 d och 7 g §§ samma lag gälla utländska fartyg inom Sveriges sjöterritorium. (Paragrafen ändrad genom SFS 2008:1282)

Anmälan om arbetsskada m.m.

2 § 

Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.
    Om anmälan om arbetsskada föreskrivs även i förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.
    Föreskrifter om befälhavarens skyldighet att vid fartygsarbete rapportera vissa händelser finns i 6 kap. 14 § sjölagen (1994:1009). (Paragrafen ändrad genom SFS 2003:442)

2a § 

Läkare skall till Arbetsmiljöverket anmäla sjukdomar, som kan ha samband med arbete och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt, samt lämna verket upplysningar och biträde. (Paragrafen ändrad genom SFS 2000:957)

Förvaring av handlingar

3 § 

Skriftligt meddelande från Arbetsmiljöverket i skyddsfråga och intyg eller journal över kontroll, provning eller undersökning, som avses i 4 kap. 1-3 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), samt övriga handlingar som har samband därmed skall av arbetsgivare eller den, som yrkesmässigt driver verksamhet utan anställd, hållas tillgängliga under minst fem år räknat från den dag då handlingen utfärdades. Register som avses i 4 kap. 7 § och 5 kap. 4 § arbetsmiljölagen skall av arbetsgivare förvaras under minst tio år räknat från den dag då den sista anteckningen gjordes i registret. Register som avses i 4 kap. 3 § första stycket 2 skall av arbetsgivare förvaras under minst fyrtio år räknat från den dag då expositionen upphörde.
    Om verksamheten överlåtes, skall handlingar som avses i första stycket överlämnas till den nya innehavaren. 
    Arbetsmiljöverket kan enligt 18 § första stycket 3 föreskriva om annan förvaringstid och om förvaringsplats. (Paragrafen ändrad genom SFS 2000:957)

Gemensamt arbetsställe 

4 § 

Den som enligt 3 kap. 7 d § eller 7 kap. 6 § första eller andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) är ansvarig för samordning av skyddsåtgärder ska på det gemensamma arbetsstället sätta upp anslag med uppgift om detta. (Paragrafen ändrad genom SFS 2008:1282). 

Tillgängliga författningar

5 §

Arbetsgivaren skall se till att arbetsmiljölagen (1977:1160) och denna förordning finns tillgängliga för arbetstagarna. Detsamma gäller de författningar som har utfärdats med stöd av lagen eller förordningen och som avser arbetsgivarens verksamhet. 
    Bestämmelser om vilka författningar som skall finnas tillgängliga ombord på fartyg finns i 5 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). (Paragrafen ändrad genom SFS 2003:442)

Lokal skyddsverksamhet

6 §

Skyddsombud och ersättare för skyddsombud utses för en tid av tre år, om ej anställningsförhållandena eller omständigheterna i övrigt påkallar undantag. 
    Till skyddsombud skall utses person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud skall äga god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde.
    Antalet skyddsombud bestämmes efter arbetsställets storlek, arbetets natur och arbetsförhållandena. Råder bland arbetstagarna tvekan om vilket antal skyddsombud, som bör utses vid ett arbetsställe, eller om arbetsställets indelning i skyddsområden, bör före valet samråd ske med arbetsgivaren och Arbetsmiljöverket. Vid arbetsställe med flera avdelningar bör skyddsombud utses för varje avdelning eller grupp av avdelningar med likartat arbete. Där arbete bedrives på skift, bör för skiftlag med flera arbetstagare skyddsombud finnas bland arbetstagarna på varje skift. 
    Skyddsombud kan skiljas från sitt uppdrag genom beslut av den organisation eller de arbetstagare som har utsett ombudet. 
    I fråga om skyddsombud på fartyg gäller 5 kap. 3 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. (Paragrafen ändrad genom SFS 2003:442)

6a §

För varje årskurs 7–9 i grundskolan och 7–10 i specialskolan samt för varje nationellt och specialutformat program i gymnasieskolan ska två företrädare för eleverna utses att medverka i skolans arbetsmiljöarbete såsom elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160). På individuella program i gymnasieskolan och på utbildningsområdet i övrigt bestäms antalet elevskyddsombud och studerandeskyddsombud med hänsyn till elevernas och de studerandes antal och arbetsförhållanden.
(Paragrafen ändrad genom SFS 2009:1164)

7 §

Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond.

Vid ett arbetsställe där det finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska de ges möjlighet att delta vid skyddsronden.
(Paragrafen ändrad genom SFS 2009:1164)

8 §

Antalet ledamöter i skyddskommitté bestämmes med hänsyn till antalet arbetstagare vid arbetsstället, arbetets natur och arbetsförhållandena. Av ledamöterna skall om möjligt en vara i företagsledande eller därmed jämförlig ställning. I kommittén bör också ingå ledamot som tillhör styrelsen för lokal organisation av arbetstagare. Vidare skall i kommittén ingå skyddsombud. 
    Ordförande och sekreterare i skyddskommitté utses av arbetsgivaren, om icke annat överenskommes. 
    I fråga om skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 6 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. (Paragrafen ändrad genom SFS 2003:442)

8a §

En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad.

Vid skyddskommitténs sammanträden bör även företrädare för företagshälsovården vara närvarande.

Två av de elevskyddsombud som har utsetts enligt 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) får medverka vid skyddskommitténs sammanträden. Elevskyddsombuden har dock inte rätt att ensamma hindra övriga deltagare från att fatta beslut i skyddskommittén. Elevskyddsombuden inom varje skyddskommittéområde bestämmer själva vilket eller vilka ombud som ska företräda dem vid sammanträdet.

Av 6 kap. 8 § arbetsmiljölagen framgår att studerandeskyddsombuden ingår som ledamöter i skyddskommittén.
(Paragrafen ändrad genom SFS 2009:1164)

9 §

Om företrädare för arbetsgivare och arbetstagare eller studerandeskyddsombud inte kan ena sig om beslut i skyddskommittén, ska på begäran av ledamot frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket, som har att pröva denna i den mån den faller inom området för verkets befogenhet.

I beslut av skyddskommitté bör anges den tid inom vilken beslutet ska vara verkställt.
(Paragrafen ändrad genom SFS 2009:1164)

10 §

Uppgift om skyddsombuds namn och adress, dennes skyddsområde och den tid för vilken ombudet har utsetts, ska snarast möjligt efter förrättat val skriftligen lämnas till arbetsgivaren av den organisation eller de arbetstagare som har förrättat valet. Om ett skyddsombud ersätts, ska anges vilken person det nya skyddsombudet ersätter.

Arbetsgivare ska på arbetsstället sätta upp anslag eller på annat lämpligt sätt tillkännage namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté.

I fråga om skyddsombud eller skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 7 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. (Paragrafen ändrad genom SFS 2008:82.)

11 §

Arbetsgivaren skall underrätta huvudskyddsombudet eller, om ett sådant ombud inte finns, annat skyddsombud om beslut i ett ärende om bygglov som avser en arbetslokal eller ett personalrum. Finns det inte något skyddsombud skall underrättelsen lämnas till den organisation som företräder arbetstagarna. (Paragrafen ändrad genom SFS 1995:482)

12 §

Arbetsgivare skall underrätta skyddsombud, skyddskommitté eller arbetstagarorganisation om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller anmälan om sådan verksamhet enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. (Paragrafen ändrad genom SFS 1998:912)

13 §

Skyddsombud skall under minst två år behålla avskrift av skriftligt meddelande som ombudet fått av tillsynsmyndighet. Avgår skyddsombudet, skall avskriften överlämnas till efterträdaren.
På fartyg gäller 5 kap. 9 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. (Paragrafen ändrad genom SFS 2003:442)

14 §

Vid övning som leds av Försvarsmakten och vid sådan övning med kommunal organisation för räddningstjänst som avser verksamhet under höjd beredskap gäller inte 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen (1977:1160). (Paragrafen ändrad genom SFS 2003:791)

14a §

Kommer riket i krig skall bestämmelserna i 2 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) tillämpas med beaktande även av totalförsvarets behov. Vidare får avsteg göras från bestämmelserna i 5 kap. 2 och 3 §§ arbetsmiljölagen samt från föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, om det är nödvändigt med hänsyn till totalförsvarets behov. Innan ett sådant avsteg görs skall arbetsgivaren om möjligt samråda med berört skyddsombud. 
    Arbetsmiljöverket skall underrättas om avsteget så snart det kan ske. 
    Om riket kommer i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i gäller efter regeringens förordnande bestämmelserna i första stycket från den tidpunkt som regeringen bestämmer. (Paragrafen ändrad genom SFS 2000:957)

Tillsyn

15 §

Tillsynsmyndigheten skall genom åtgärder som avses i 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Tillsynen skall inriktas på att bevaka att arbetsgivarna planerar och bedriver sin verksamhet så att arbetsmiljökraven tillgodoses. Vid tillsynen skall en helhetsbedömning eftersträvas.
    Tillsynsmyndigheten skall göra anmälan till Konsumentombudsmannen om den finner att det finns skäl för ingripande enligt marknadsföringslagen (1995:450) mot marknadsföring som riktas till arbetsgivare.
    I fråga om arbete som utförs i hemmet skall inspektionsbesök ske endast på begäran av den arbetsgivare eller arbetstagare som berörs, eller om det finns någon annan särskild anledning till det. Motsvarande skall gälla beträffande arbete som utförs av den som driver verksamhet utan arbetstagare eller utan att ha annan arbetstagare anställd än familjemedlem. 
    I fråga om tillsyn på fartyg gäller bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364) och med stöd av lagen meddelade föreskrifter i stället för vad som sägs i denna förordning. (Paragrafen ändrad genom SFS 2003:442)

16 §

Vid en förrättning på ett arbetsställe ska tillsynsmyndigheten eller ett besiktningsorgan, som verkställer kontroll enligt tillsynsmyndighetens föreskrift, kontakta skyddsombud som kan anträffas på arbetsstället.

Vid ett arbetsställe där det finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska även något av dessa kontaktas.
(Paragrafen ändrad genom SFS 2009:1164)

17 §

(Paragrafen har upphört att gälla fr.o.m. den 1 juli 1995 enligt SFS 1995:482.) 

Bemyndiganden

18 §

Arbetsmiljöverket bemyndigas att 

1. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 1-7 §§ samt 5 kap. 2 § tredje och fjärde styckena, 3 § andra stycket, 4 och 5 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160),
2. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 8 § arbetsmiljölagen i andra fall än som avses i 1, 2 och 3 §§ denna förordning, 
3. i fråga om handlingar, som avses i 3 § denna förordning, meddela föreskrifter om annan förvaringstid än där sägs och om förvaringsplats, 
4. meddela föreskrifter om sanktionsavgifter enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen, 
5. meddela närmare föreskrifter om läkares anmälningsskyldighet enligt 2a §, 
6. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen, 
7. meddela ytterligare föreskrifter för verkställighet av arbetsmiljölagen.   

För planering och kontroll av arbetsmiljön kan Arbetsmiljöverket meddela föreskrifter om gränsvärden.
    Föreskrifter som rör även annan myndighets verksamhetsområde meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med den myndigheten. 
    Arbetsmiljöverket får även medge undantag från föreskrifter som verket har meddelat. (Paragrafen ändrad genom SFS 2001:83)

18a §

Föreskrifter om ledighet för att fullgöra uppdraget som elevskyddsombud enligt 6 kap. 
17 § arbetsmiljölagen (1977:1160) finns i 
    - 6 kap. grundskoleförordningen (1994:1194), 
    - 6 kap. gymnasieförordningen (1992:394), 
    - 7 kap. specialskoleförordningen (1995:401), 
    - 6 kap. särskoleförordningen (1995:206) samt 
    - 6 kap. förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan. (Paragrafen ändrad genom SFS 1995:821)

18b §

Statens skolverk, universitet och högskolor samt Myndigheten för yrkeshögskolan får för sina verksamhetsområden meddela föreskrifter för verkställigheten av 6 kap. 17 § och 18 § andra och tredje styckena arbetsmiljölagen (1977:1160).
(Paragrafen ändrad genom SFS 2009:1164)

Ansvar m.m.

19 §

Om ansvar vid överträdelse av 1-3 §§ eller föreskrift, som har meddelats med stöd av 18 § första stycket 1-3 denna förordning, föreskrivs i 8 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160).
    I anslutning till föreskrift, som meddelas med stöd av 18 § första stycket 1-3, skall upplysas om att överträdelse kan medföra straffpåföljd. Detta gäller dock inte om det för överträdelsen har utfärdats föreskrift om sanktionsavgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen. (Paragrafen ändrad genom SFS 1994:580) 

20 §

Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) eller med stöd därav meddelade föreskrifter sänds till Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller i mål om ansvar enligt 3 kap. 7-10 §§ brottsbalken, när målet rör arbetsgivares eller arbetstagares ansvar för att ha vållat skada eller ha framkallat fara för anställd. (Paragrafen ändrad genom SFS 2000:957)

21 §

Vad som sägs i denna förordning om Arbetsmiljöverket skall i fråga om fartyg i stället gälla Sjöfartsverket med de undantag som följer av denna paragraf.
    I frågor som avser skydd mot ohälsa och olycksfall på fartyg skall Sjöfartsverket i den omfattning som behövs samråda med Arbetsmiljöverket. I fråga om fartyg som har tagits in på varv i Sverige meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med Sjöfartsverket de föreskrifter som behövs i fråga om samordning av skyddsåtgärder. Detsamma gäller i fråga om fartyg i svensk hamn som är gemensamt arbetsställe till följd av att fartyget är under lastning eller lossning.
    Bestämmelserna i 2 § första stycket skall inte tillämpas på örlogsfartyg. (Paragrafen ändrad genom SFS 2003:442)

22 §

Den vars verksamhet har varit föremål för tillsyn enligt 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160), skall ersätta tillsynsmyndigheterna för sådana kostnader för undersökning av prov som har varit skäligen påkallade. 
    För sådan granskning av maskiner, redskap, skyddsutrustningar eller andra tekniska anordningar, som utförs av Arbetsmiljöverket på uppdrag av den som avser att överlåta eller upplåta anordningen eller i övrigt för dennes räkning, betalas en avgift som bestäms av verket. (Paragrafen ändrad genom SFS 2000:957)

Hem  | Aktuellt |  Verksamhet | Länkar | Arbetsmiljö | Innehåll A-Ö

SEKO Klubb Brev Tomteboda | 08-31 65 29 | e-post | webbmäster: Erhan Gömüc