Medlemsservice
08/781 7614 - 08/781 7940
08-316529

Medlemsinformation

 SEKO Posten

Medlemsinformation 

SEKO och Posten är helt överens om att vi behöver bra chefer och ledare i Posten!

Följande fråga fick SEKO av en arbetsgivarföreträdare förra månaden:

"Om en vikarie har eller snart nått upp till taket för sina dagar (sina vikariat) och riskerar att bli fast anställd (Enligt LAS: en arbetstagare, som varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie sammanlagt mer än 2 år under de senaste 5 åren, skall fortsättningsvis vara tillsvidareanställd) vilket gör att vi har svårt att ge han/hon tidsbegränsade anställningar.

Hur ställer sig SEKO till om han/hon vill jobba utan att göra anspråk på att bli anställd genom att t.ex. skriva på ett papper där han/hon frånsäger sig framtida krav på företrädesrätt och anställning?

Det skulle innebära att vi får in bra och rutinerade vikarier. Vi ger även våra gamla trotjänare chansen att få jobba hos oss."

Att kartan inte stämmer med verkligheten är ett känt fenomen. Men ibland undrar man om vissa lokala chefer har övervintrat lite för länge eftersom man har en så pass synisk syn på sin personal.

v.20
Fyra flöden

Växjö region har testat fyra flöden (manuellt och maskinellt sorterad post, ODR och klump) med det nya bilbordet. Resultatet av testet är entydigt; bilbordet som finns nu är inte lämpligt för fyra flöden. Samtliga tester i Växjö region är avslutade.

Previa har lämnat en slutrapport som tydligt beskriver olämpligheten.

Vi har samverkat med arbetsgivaren centralt och är överens om att vi inte ska ha fyra flöden med anledning av att arbetsmiljön inte är acceptabel.

Det innebär att ingen behöver "testa" detta igen utan detta gäller tills bilbordet är förbättrat.

Informationsansvarig Anne-Marie Ross 08-781 79 66 anne-marie.ross@posten.se

Vecka 3 nr 2, 2010

Posten försökte kringgå turordningsregler i Umeå
 – kränkande behandling av anställda

De lokala förhandlingarna om hantering av övertalighet på Postterminalen i Umeå har nyligen avslutats i oenighet. Orsaken till det är att SEKO anser att arbetsgivaren kringgår turordningsreglerna i Lagen om Anställningsskydd. Konsekvensen av arbetsgivarens agerande blir att sex anställda, med mycket lång anställningstid, blir övertaliga. Arbetsgivarens argument är att man inte bedöms klara arbetsuppgiften videokodning, med den hastighet som Posten anser vara rimlig. Arbetsuppgiften videokodning består av ca 15 % av de totala arbetsuppgifterna på Umeå Postterminal, som för övrigt har drygt 200 anställda, plus att man dagligen köper ett antal resurser från bemanningsföretag.

Enligt SEKO kringgår arbetsgivaren genom sitt agerande, Lagen om Anställningsskydd. Vi kommer att driva frågan arbetsrättsligt så långt det är möjligt, vilket innebär att ett första steg är att begära central förhandling, en begäran som redan nu är framförd. Skulle också en central förhandling sluta med samma negativa resultat, kommer SEKO att driva frågan ända till Arbetsdomstolen för avgörande.

– Så här får det bara inte gå till, säger Affe Mellström; ordförande i SEKO Posten. Jag är både förbannad och förvånad. Förbannad, för man behandlar helt enkelt inte lojal personal med många års anställning på det här viset. Jag tycker att Postens agerande mot de utpekade människorna är kränkande. Förvånad är jag över att ingen ansvarig arbetsgivarföreträdare på central nivå, hjälpt sina lokala förmågor att hitta rätt i dessa frågor som handlar om både arbetsrätt och etik; fortsätter Affe.

– Det här är något nytt i Postens agerande vid övertalighet. Fram till nu anser jag att Posten agerat ansvarsfullt och i allt väsentligt korrekt, när övertalighet har uppstått i verksamheten. Jag förutsätter att Posten nu tar chansen och rättar till det man ställt till med inför den centrala förhandlingen. Att en lokal chef kan brista i omdöme kan vi leva med. Men om ingen ansvarig från central nivå är beredd att korrigera misstagen, har företaget intagit en helt ny hållning till hantering av övertalighet. Det kommer vi aldrig att acceptera och vi kommer att tvingas till att aktivt motarbeta personal-neddragningar till problemet är löst; avslutar Affe Mellström.

Informationsansvarig Anne-Marie Ross 08-781 79 66 anne-marie.ross@posten.se

2009/11-Medlemsbrev, här !!

Tillsvidare anställningar på Tomteboda!!
Vilket slut på sommaren det blev!

 ! Efter SEKO Brev Klubbens drivande politik räddades 10 tidsbegränsat anställda ifrån att slängas ut på gatan och fick tillsvidareanställning. Den 11:e får sin tillsvidareanställning på sitt höjda åtagande (100%) i den kommande perioden. Under kontrollen märkte man en del felaktigheter och missar i anställningsavtalen från gamla perioden. 

Därmed uppnår terminalen inte årets sparkrav som ledningen hade planerat. Klubben och terminalledningen har därför kommit överens om en "ekonomisk övertalighet". Dels för att ge äldre personal möjlighet att gå i pension; dels för att lösa åldersstruktursproblematiken medan man uppnår det ekonomiska sparkravet även för 2010. 

Terminalsamverkansgruppen är också överens om att gå igenom arbetsorganisationen för hela terminalen och utöka samarbetet mellan de befintliga enheterna. 

Familjedag på Cosmonova SEKO Brevklubben fortsätter sina planerade aktiviteter. Utnyttjandet av Vaxholmskorten har slagit rekord i år och nu kommer en familjedag med Cosmonova besök. Klubben betalar barnens kostnader och halva kostnaden för våra medlemmar. 

Styrelsen har också beslutat att genomföra informationsträffar med alla lag i huset under oktober. Första lördagen i november är det dags för vårt budgetmöte som hålls på Flemings brygga och första lördagen i december anordnar vi vårt traditionella julbord. Den här gången på en båt (se affischen). 

Positiv stämning Klubbens arbete med den nya styrelsen har skapat en väldigt positiv stämning i huset och förra periodens minskning av medlemsantalet (14 st) verk ar att ha vänt upp så att klubben har fått nya medlemmar och vi hoppas att trenden fortsätter även i fortsättningen. 

Keshii Nathanel och Erhan Gömüç 
Keshii Nathanel är ordförande i Klubb Tomteboda och Erhan Gömüç kassör som de tillsammans utgör klubbens AU.

Medlemsbrev, nov 2009, skrivits för Facktuellt, här !!

Nya stadgar oktober 2009
• Möjlighet att vara med i SEKO utan att vara med i A-kassan.

Kongressen-2009 beslutade om nya stadgar. 
Målet är att skapa en effektivare organisation och få en ekonomi i balans. 

De nya stadgarna innebär bland annat att de geografiska avdelningarna också i fortsättningen är den enda avdelningsformen men att det också skapas förhandlings- och branschorganisationer.

 Förhandlingsorganisationen (tidigare koncern och företagsfack) ska sköta förhandlingar, branschorganisationen näringspolitik och branschfrågor och avdelningarna studier och facklig-politiska frågor. Förhandlingsorganisation och branschorganisation får möjlighet till direkt representation vid kongressen. 

Andra nyheter i de nya stadgar är att: 

• Kongressperioden förlängs till fyra år. 
• Ett representantskap, bestående av 36 ledamöter och förbundsstyrelsen, ersätter årsmötet. 
• Den geografiska avdelningsorganisationen får medlemmarnas bostadsort som bas för den förbundsgemensamma verksamheten. 
• Det är i fortsättningen möjligt att vara med i SEKO utan att vara med i A-kassan.

Det har i nyhetsmedia förekommit uppgifter om att många privatanställda LO-medlemmar går miste om sina tjänstepensionsinbetalningar under föräldraledigheten.

Anledningen är att LO: s privatanställda medlemmar själva måste ansöka om att få premierna till sin tjänstepension inbetalda vid föräldraledighet, så kallad premiebefrielse.

– Detta förfaringssätt gäller inte oss i Posten. I vårt tjänstepensionsavtal, ITP-P, fungerar premiebefrielsen automatiskt. När man rapporteras som sjuk- eller föräldraledig går premiebefrielsen in och pensionspremierna hamnar på pensionskontot; säger Per Backman, fackligt förtroendevald i SEKO Posten. (Facktuellt, dec 2009)

På produktionssamverkan 15 oktober blev SEKO Bolagskommittén överens om ett antal saker som arbetsgivaren mycket mer tydligt ska säkerställa ute.

Samtliga skall- eller börkrav har naturligtvis noga diskuterats utifrån ett arbetsmiljöperspektiv där vi är helt eniga med arbetsgivaren att detta vill vi stå bakom för att förbättra säkerheten och arbetsmiljön för våra medlemmar.

Detta dokument har gått direkt till distrikt- och terminalcheferna så er uppgift blir att efterfråga hur arbetsgivaren ska hantera detta på denna nivån. Observera att kommunikationsansvaret ligger hos arbetsgivaren och vi ska säkerställa att chefen gör sitt jobb (om det behövs).

SEKO har noterat att många medarbetare reagerat över att man inte fått någon återkoppling från sin chef, om resultatet av Ledarskapsindex – LIX. Det känns för oss något märkligt att be alla medarbetare att bedöma sin chef, om det inte finns någon avsikt att ge återkoppling till dem som gjort bedömningen. Det är väl ingen vågad gissning att entusiasmen över att få chansen att göra denna bedömning kommer att minska drastiskt om återkopplingen uteblir.

Reaktionerna från medlemmarna har övervägande kommit från affärsområde Meddelande och SEKO har därför fört upp en diskussion med ledningen för affärsområdet, där vi kräver en ökad öppenhet i redovisningen av LIX. Detta har mötts med en tydlig inställning från arbetsgivarens sida om att man inte kommer att lämna ut resultat för enskilda chefer. Argumentet är att man inte vill "hänga ut" cheferna.

I det senaste numret av Nyhetsposten konstaterar vi dock att man mot affärsområdesledningens uttryckliga vilja har valt just att "hänga ut" tre chefer inom affärsområde Meddelande. Förhoppningsvis känner sig inte dessa tre chefer uthängda, dessutom har alla tre också fått mycket positiva omdömen från sina medarbetare.

SEKO uppskattar att Nyhetsposten på detta sätt bidrar till den nödvändiga öppenheten i denna fråga och vi hoppas att affärsområdesledningen kan förlåta Nyhetsposten för "övertrampet" att hänga ut enskilda chefers resultat på detta sätt.

Vi gratulerar de tre cheferna i Nyhetsposten och alla andra som fått goda omdömen från sina medarbetare. Till de chefer som inte fått samma positiva bedömning vill vi ändå säga: Lycka till i arbetet med att utveckla och förbättra ert ledarskap. Vi i SEKO är övertygade om att öppenhet och återkoppling är nyckelord i ett sådant förändringsarbete.

Sist men inte minst tror SEKO på Voice, som ett bra verktyg för att förbättra såväl ledarskap som medarbetarskap på arbetsplatserna. Men det förutsätter att man från arbetsgivaren visar nödvändig respekt för alla de medarbetare som svarar på enkäten. (Seko Posten, medlemsinformation, vecka 41-2009)

Att vara aktiv i facket
är ännu viktigare idag...

Det är inte bara den sänkta a-kassa ersättningen eller den höjda a-kasse avgiften som är det största problemet. Facket förlorar sin makt och medlemmar flyr. Nu är det bara vinstkrav för företagen som står i centrum och absolut inte människan eller solidaritet, som det var förr.  Marknadsekonomin tankesätt utformar de flesta anställdas beteende och behov. Individuella löner gäller mer och mer och facklig demokrati försvagas ute på arbetsplatserna i och med minskade fackliga ledigheter som räcker numera för bara en i styrelsen. Utbildning insatser minskar även för skyddsombud och väldigt få medlemmar ställer upp det fackliga arbetet numera. To be or not to be, liksom.

Facket behövs mer än någonsin!
Intervju med Affe Mellström, 2008, här...

Ingen tolerans för jobbdrickande

Nästan alla svenskar (97 procent) tycker det är fel att dricka alkohol under arbetstid. Det gäller alla åldersgrupper.

Det framgår av en ny undersökning om svenska folkets alkoholvanor, som 1 000 personer besvarat. 
I andra sammanhang är dock de yngre (under 29 år) mindre restriktiva än de äldre. Bara 74 procent tycker det är fel att köra bil när man druckit ett glas vin eller en öl, jämfört med 83 procent i hela befolkningen.

Svensken tycker det är fel att dricka för sällskaps skull även om man inte har själv har lust. Det gäller i högre grad kvinnor än män. 83 procent av kvinnorna anser att det är fel att dricka för sällskaps skull när de inte har lust själva, mot 68 procent bland männen.

I praktiken kan det dock var så att kvinnor, framför allt chefer, tvingas att dricka. Läs mer om hur kvinnor pressas av dryckesvanor »  [Hans Lundgren (Du&Jobbet, okt 2009)]

Ökad användning av bemanningsföretag efter omorganisationen på Härryda

I början av mars 2009 genomfördes en central förhandling gällande ny organisation på paketterminalen i Härryda. Omorganisationen innebar att ett stort antal heltidstjänster omvandlades till deltid.

SEKO reserverade sig mot Postens organisationsförslag och vi var övertygade om att Postens förändring av organisationen skulle ge högre sjukfrånvaro, sämre kvalitet, försämrad säkerhet och därmed svagare konkurrenskraft.

Det har också visat sig att bemanningen inte räcker till utan Posten tvingas anlita bemanningsföretag för att få verksamheten att gå ihop. Samtidigt passar arbetsgivaren på att utnyttja de inhyrda från bemanningsföretagen till bristningsgränsen.

SEKO: s uppfattning är att vi skall vara restriktiva med att anlita bemanningsföretag. Vår uppfattning är att vi ska ha fast anställda personal med i huvudsak heltid som anställningsform.

Även om inte organisationen har varit igång så länge kan vi konstatera att en annan följd av omorganisationen är att både de korta och långa sjukskrivningarna har ökat drastiskt.

– SEKO har begärt en genomgripande analys av den nya organisationen. Det är oerhört viktigt att vi granskar om Posten har rätt bemanning och arbetstider i förhållande till de volymer vi hanterar; säger Håkan Hallengren, fackligt förtroendevald i SEKO. Vi förutsätter också att man vidtar åtgärder för att skapa en organisation med rätt bemanning med i huvudsak fast anställd personal; fortsätter Håkan.

Seko Posten, v:39, 2009; 
Informationsansvarig Anne-Marie Ross 08-7817966 anne-marie.ross@posten.se

Är ståstolar god arbetsmiljö?

2007 beslutade Posten att man skulle ta fram nya höj- och sänkbara sorteringsfack.

En utvärdering gjordes på Karlstads brevterminal. Då framkom kritiska synpunkter, ur arbetsmiljöaspekt, mot de ståstolar som testades tillsammans med sorteringsfacken.

Trots den kritik som framförts köpte ändå Posten in dessa stolar!

När det kom till SEKO: s kännedom att Posten tänkte införa ståstolar uppmanade vi Posten att inte fastställa dessa som standardutrustning.

– Vi har krävt att arbetsgivaren förutsättningslöst utreder den kritik som uppkommit och förutsätter att man löser problemen; säger PO Brandeker fackligt förtroendevald i SEKO. (v:37, 2009)

Nytt inkomsttrygghetsavtal ! 

Lagom tills den nya PREGO-organisationen träder i kraft, med en rad omplaceringar som följd, sade Posten upp det gällande Inkomsttrygghetsavtalet, ITA. Det nya avtal som förhandlats fram gäller fr.o.m. den 15 november 2008. 

Inkomsttrygghetsavtalet reglerar lönevillkoren för den som på grund av arbetsbrist, sjukdom eller skada erbjuds och accepterar en ny befattning med lägre lön än den man hade i den gamla befattningen. 

Villkoren 

Villkoren är följande: 
• För att omfattas av avtalet ska man ha haft en sammanhängande anställning i minst fem år. 
• Utgångspunkten för den nya lönen är den medellön som gäller för den befattning man omplaceras till. 
• Avtalet innehåller ett “fribelopp” på max 2.500 kronor som man får behålla av den gamla högre lönen. 
• Resterande belopp (den gamla lönen - (den nya lönen + 2.500 kr)) är ett ITA-tillägg som reduceras med en tredjedel var 6:e månad under en 18 månadersperiod. ITA-tillägget upphör alltså helt efter 1,5 år. 
• ITA-tillägget är frikopplat från lönerevisionen och ska inte påverka lönesättningen av den nya grundlönen. 
• Den som är 58 år eller äldre med en anställningstid på minst 20 år får ograverat behålla sin gamla lön i den nya lägre tjänsten. 

Exempel 

Ett exempel. För som i t.ex. PREGO tillsättningarna den 1 januari 2009 omplaceras till en sorterartjänst blir konsekvenserna följande. Låt oss anta att man i den tidigare befattningen hade en grundlön på 30.000 kronor och att medellönen för en sorterare efter årets lönerevision är ca 21.500 kr. I det här fallet får man behålla hela fribeloppet på 2.500 kr ovanpå de 21.500 kronor som gäller för den nya tjänsten. Man får alltså en ny fast grundlön på 24.000 kr/mån. Resterande belopp, 30.000 - 24.000 = 6.000 kr minskas med en tredjedel var 6:e månad och upphör helt den 1 juli 2010. Har man den 1 januari fyllt 58 år och varit anställd i minst 20 år får man behålla hela den gamla lönen. Nu är det trots allt så att de flesta som berörs av PREGO har fått nya administrativa tjänster. Problemet i dessa fall är vad som ska betraktas som “medellön” för dessa som regel nyskapade tjänster. Detta har avgjorts i förhandling. 

Övergångsregler 

Avtalet innehåller också övergångsregler för dem som innehar ett ITAtillägg när det nya avtalet träder i kraft. Mig veterligen är det ingen medlem inom våra klubbars område som uppbär ITA-tillägg enligt det gamla avtalet. 

Tillämpas konsekvent 

I avtalets tredje paragraf betonas särskilt att: “Parterna är överens om att det är av yttersta vikt att innehållet i detta avtal tillämpas konsekvent, och för alla anställda, varför särskild uppföljning kommer att ske i samband med omorganisatoner och omplaceringar”. Avtalet gäller fr.o.m. den 15 november 2008 till den 15 november 2009. Därefter löper avtalet med en ömsesidig uppsägningstid på tre månader. 

Jan Åhman, 
Facktuellt, dec 2008

Arbetsmiljö på Posten, oktober 2008

Nu när allt i Posten snurrar runt vikande volymer, organisationsförändringar och fastighetsboxar, kan man ändå konstatera att andra saker går framåt.

Exempelvis den enkät SEKO gjorde för något år sedan om arbetsmiljön vid hantering av lådvagnar, brevbehållare mm har lett till flera resultat. Ett fungerande underhållsarbete av lastbärarna är igång och kommer att byggas ut ytterligare. Förbättringar av brevbehållare och lådvagnar är på gång där provserier av nya behållare och vagnar kommer före jul och efter årsskiftet. Testversioner av lådvagnar med en helt ny låsfunktion, där dragstången ersätts av en bättre lösning kommer. En ny hanteringsinstruktion är under framtagande. Små detaljer men ändå av betydelse för arbetsmiljön för våra kompisar som dagligen jobbar med Postens olika lastbärare. (Seko Posten, veckoinfo 0844)

Rutin för kameraövervakning i Postkoncernen

I förra veckan fattade Posten beslut om att införa en Rutin för kameraövervakning i Postkoncernen. Det är ett arbetsgivarbeslut och samverkan ska ske med fackliga företrädare innan installation av övervakningssystem införs.

SEKO Posten framförde att vi ville se beslutet som ett avtal där parterna ska vara överens om var, när och hur kameraövervakning ska ske på arbetsplatserna.

Arbetsgivaren var alltså inte av samma uppfattning och därmed är rutinerna om övervakning ett arbetsgivarbeslut.
(Seko Posten, veckoinfo 0844)

Möjlighet att förstå orange kuvertet!

Terminal FACKTUELLT 2/2008 Pensioner

� I år distribuerades det “Orange kuvertet” i februari i Stockholmsområdet. Det innehåller dels ett beslut om pensionsrätterna för år 2006, dels en prognos över vad man kan tänkas få i allmän pension. 

Pensionsrätterna (sid 4) 

Låt oss börja på sidan 4. 
Där redovisas din pensionsgrundande inkomst och dina intjänade pensionsrätter för år 2006.

Pensionsgrundande inkomst 

På mitten av sidan redovisas din pensionsgrundande inkomst för år 2006. Har man tjänat in pensionsgrundande belopp redovisas även dessa. 

Det gäller om du haft sjuk- eller aktivitetsersättning, studier eller barnår. Hur den pensionsgrundande inkomsten och beloppen räknas fram finns beskrivet på pensionssidan på Årstaklubbens hemsida. 

Eftersom det handlar om inkomsten två år tillbaka i tiden måste du ha sparat dina deklarationspapper och slutskattsedeln för 2006 (= den som kom hösten 2007) för att kunna kolla om Försäkringskassan räknat rätt. 

Den pensionsgrundande inkomsten och beloppen summeras till ditt pensionsunderlag för år 2006. 

Pensionsrätter 

I nästa steg ska dina pensionsrätter för 2006 beräknas. Pensionsrätten för inkomstpension uppgår till 16% och pensionsrätten för premiepension uppgår till 2,5% av pensionsunderlaget. 

Exempel: Om ditt pensionsunderlag uppgår till 210 000 kr så blir pensionsrätten för inkomstpension 210 000 * 16% = 33 600 kr. Detta gäller för den som är född 1954 eller senare. 

Den som tillhör “mellangeneration”, 1938 - 1953, ska dessutom multiplicera med det bråktal som gäller för respektive årgång enligt en särskild tabell som finns tillgänglig på Årsta klubbens hemsida eller Försäkringskassans pensionssida. 

Exempel: Om jag är född 1947 ser beräkningen av min pensionsrätt för inkomstpension ut så här: 210 000 * 16% * 13/20 = 21 840 kr. 

Beräkningen av pensionsrätten för premiepension går till på samma sätt (210 000 * 2,5% *13/20 = 3 413 för den som är född 1947). 

Den reducerade pensionsrätten för dem som är födda 1953 eller tidigare kompenseras av att dessa årgångar också får pension från det gamla systemet. Därför redovisas också, för dem som är födda 1953 eller tidigare, min pensionspoäng. 

Pensionspoängen används för att räkna fram ATP-delen i det gamla systemet. Vill jag kolla att pensionspoängen stämmer tar jag pensionsunderlaget minus det förhöjda prisbasbeloppet 2006 (som var 40.500 kr) dividerat med det förhöjda prisbasbeloppet. Om man har ett pensionsunderlag på 210.000 kr blir uträkningen så här: (210.000 - 40.500) / 40.500 = 4,19. 

OBSERVERA att det som står på denna sida är ett beslut som kommer att påverka din framtida pension. Du bör därför åtminstone göra en rimlighetskontroll av siffrorna! 

Pensionsbehållningen (sid 2 och 3) 

Om vi nu bläddrar tillbaka till sidan 2 så redovisas där min sammanlagda behållning av intjänade pensionsrätter till både inkomst- och premiepensionen. 

Inkomstpensionen 

1. Det ingående värdet per 2006-12-31 är din sammanlagda behållning t.o.m. 2005, så som den redovisades i förra årets orange kuvert. 

Exempel. Vi antar att ingående värde i det här fallet är 1 200 000 kronor. 

2. På nästa rad anges pensionsrätten för 2006, den siffran har hämtats från sidan 4. Exempel. Enligt uträkningen ovan tjänade jag i det här exemplet (född 1947) 2006 in en pensionsrätt på 21.840 kr. 

3. Så kommer vi till “arvsvinsten”. Varje år fördelas de intjänade pensionsrätterna från dem i min årskull som avlidit under året till oss övriga. Beloppet - som kallas arvsvinsfaktor - fastställs av Riksförsäkringsverket. Exempel. I det här fallet har Försäkringskassan beräknat arvsvinsten till 14.136 kr. 

4.Värdeförändringen. Mina pensionsrätter räknas varje år upp med inkomstindex (inkomstindex förklaras på Årstaaklubbens hemsida). Konkret betyder det i detta fall följande. Min pensionsbehållning enligt 1-3 ovan (ingående värde per 2006- 12-31, pensionsrätten för 2006 samt arvsvinsten) skall räknas om med förändringen i inkomstindex mellan åren 2007 (=125,57) och 2008 (=131,18). I procent innebär detta en förändring med +4,46763%. Gör man denna beräkning blir resultatet i detta fall: (1 200 000 + 21 840 + 14.136) * 4,46763% = 55.208 kr 

(I pensionsbesked redovisas Administrations- och fondavgifter före Värdeförändring, men Värdeförändringen beräknas exklusive Administrationsavdraget. Däremot ingår Värdeförändringen när Administrationsavdraget görs.) 

5. Till sist kommer ett avdrag för administrationsavgift. Administrationsavgiften beräknas genom en förvaltningskostnadsfaktor, vars storlek Riksförsäkringsverket fastställer för varje år. För år 2007 är faktorn 0,999560 vilket innebär att den sammanlagda behållningen i det här exemplet (enligt punkt 1-4 ovan) på 1 291 184 kr (1 200 000 + 21 840 + 14 136 + 55.208) ska räknas om med 0,999560, vilket innebär att behållningen sjunker till 1 290 615 kr = minus 568 kr . 

Utgående pensionsbehållning blir därmed: 1 200 000 + 21 840 + 14 136 + 55 208 - 568 = 1 290 615 kr. 

Observera att detta är min behållning uppräknad som om jag skulle börja ta ut min pension den 1 januari 2008. Nu har jag inte gjort det, så låt oss därför litet längre fram i artikeln ta en titt på prognosen över min framtida pension! 

Premiepensionen 

Fr.o.m. 2005 redovisas värdet av mina pensionsrätter till premiepensionen på samma sida som inkomstpensionen. 

1. Först redovisas det ingående värdet 2006-12-31 (= dina intjänade pensionsrätter för åren 1995 (när systemet trädde i kraft) - 2005 inklusive ränta. 

2. Därefter redovisas din intjänade premiepensionsrätt för år 2006 plus ränta på dessa pengar den tid som PPM förvaltat dem. 

3. Även här redovisas arvsvinsten för dem i min ålderskull som avlidit. 

4. På nästa rad redovisas PPM:s drifts kostnad (som redovisas på nästa rad). Observera att detta enbart är PPM:s kostnad. Dessutom tar varje förvaltare ut en egen avgift på dina pengar. Den avgiften redovisas på sidan 3. 

5. På nästa rad redovisas så hur värdet av dina pensionsrätter förändrats det senaste året. Här blir siffrorna olika, beroende på hur din förvaltare skött sig. I år ser siffrorna skapliga ut för många eftersom aktiekurserna vänt uppåt igen. 

6. Till sist redovisas så värdet 2007-12- 31 av dina intjänade pensionsrätter t.o.m. 2006. 


Sammanlagd behållning 

Under sammanställningen av värdet på min inkomst- och premiepension på sidan 2 redovisas min sammanlagda behållning. Eftersom de årskullar som nu går i pension också får pension från det gamla systemet (folkpension + ATP) säger denna siffra bara en del, men den ingår i den prognos som ges på sidan 1. 

Beräkningen av min inkomst- och premiepension den dag jag går i pension går till så att den summa jag då har innestående delas med ett delningstal som fastställs av Riksförsäkringsverket. Delningstalet är beroende av födelseår och är olika för inkomst- respektive premiepensionen. 

Som exempel kan nämnas att den som är född 1943 och går i pension när man fyllt 65 år 2008 har delningstalet 15,99 för inkomstpensionen. 

Fondbehållningen 

Värdet av min PPM-fond - eller fonder om jag har valt flera - redovisas på sidan 3. 

Här redovisas fr.o.m. i år också den mycket viktiga uppgiften om hur stor avgift den eller de fonder jag valt att placera mina pengar i, tar ut. 

Har jag, till exempel, mina pengar placerade i Premiesparfonden så betalar jag 0,15 procent för att de ska förvalta mina premiepensionspengar. 

Prognosen (sid 1) 

När vi nu har gått igenom förutsättningarna, är det dags att återvända till första sidan och titta litet på prognosen över min kommande pension. 

• I prognosen har man lagt ihop inkomstoch premiepensionen till ett belopp. Den del som härrör från premiepensionen är än så länge nästan försumbar, men den kommer att växa alltmer i betydelse för dem som har många år kvar till pension. 

Den del som kommer ur inkomstpensionen består i sin tur av två delar för dem som är födda 1938 - 1953. Dels den del som kommer från folkpension och ATP och kallas för tilläggspension i det nya systemet, dels den del som utgör den nya inkomstpensionen. För dem som är födda 1954 och senare består inkomstpensionen enbart av inkomstpensionen. 

Hur stor del av prognosbeloppet som härrör från premie- respektive inkomstpensionen (inklusive tilläggspensionen) redovisas i finstilt under det tre prognos raderna. 

Om man vill ha en redovisning av hur stor del av inkomstpensionen som är tilläggspension från det gamla systemet respektive inkomstpension från det nya kan gå in på Försäkringskassans hemsida (under “Pensionär”). Där finns en räknesnurra som visar uppdelningen.

 • Notera det som står i finstilt längst ner på första sidan! Prognosen över min pension förutsätter att de sammanlagda inkomsterna i Sverige stiger med 1,6 procent varje år fram tills dess jag går i pension. Gör de inte det, blir min pension lägre än den som anges. Stiger inkomsterna med mer än 1,6 procent blir pensionen å andra sidan högre än den angivna. 

• Det är alltså det första årets pension som prognosen anger. Men vad händer sedan? Jo, den pension som uppges i pensionsbeskedet ska följsamhetsindexeras. Det innebär att när man räknat fram beloppet har man antagit att den framtida ökningen av genomsnittsinkomsten ska bli minst 1,6 procent utöver prisutvecklingen. Blir den inte det så sänks den pension som prognosen säger. 

• För den som är född till och med 40- talet kan prognosen för begynnelsepensionen stämma. För senare årskullar blir det än mer svårbedömt, eftersom premiepensionen (fondsparandet) får en allt större betydelse samtidigt som det mer stabila Fp/ATP-systemet upphör för deras del. 

• i det orange kuvertet (första sidan) hänvisar man till www.minpension.se för att få en prognos där även min tjänstepension ingår. T yvärr gäller detta inte för oss, eftersom SPV inte lagt in våra uppgifter om ITP-pensionen från Posten. Det enda som redovisas är värdet av den kompletterande ITPK-pensionen.

 Varningstecken 

Värdet av mina pensionsrätter till inkomstpensionen har räknat upp rätt mycket i år, vilket framgår av “Värdeförändring” på sidan 2 i årets besked och i artikeln ovan. 

Höjningen beror på en (i relation till prishöjningarna) god inkomstutveckling mellan de år som jämförs. 

Så långt är allt väl. Nästa fråga är om vi kommer att få ut denna pension! Inkomstpensionen betalas med de avgifter som yrkesverksamma generationer varje år betalar in till systemet. Som buffert, ifall dessa pengar inte räcker till, finns de olika AP-fonderna. Fonderna är beroende av hur aktiemarknaden utvecklas, men också av politiska beslut. Det kan därför bli så att inte ens de prognosticerade pensionerna på sidan 1 i pensionsbeskedet kan betalas, utan sänks! 

Jan Åhman 

Användbara länkar på Internet: 
• Försäkringskassans pensionssida: http://www.forsakringskassan.se/privatpers 
• Premiepensionsmyndighetens hemsida: http://www.ppm.nu 
• Årstaakubbens hemsida om pensioner: http://home.swipnet.se/terminalklubben/pension.htm

Nytt kollektivavtal om
verktyg och åtgärder för personalomställning (1 nov 2006)

Futurum har hittills varit det dominerande verktyget för att lösa uppkommen övertalighet. Avtalet om Futurum tillkom efter ett initiativ från SEKO Posten, för att underlätta för anställda, som blivit övertaliga på grund av arbetsbrist att hitta ett nytt jobb utanför Posten. Det var inte minst framtiden i kassan, som gjorde att också Posten insåg behovet av ett särskilt om­ställnings­­­­­­­­program. Futurum har också spelat en framgångsrik roll för de som blivit övertaliga.

Inför avtalsrörelsen 2004 kom det ett ganska kraftfullt angrepp från arbetsgivaren mot konceptet Futurum. Arbetsgivaren ville i det läget förkorta tiden från 18 till 12 månader. Vi lyckades då att behålla oförändrad tid.

Sedan dess har samtliga parter insett att det behövs en bredare verktygslåda i samband med övertalighet. Bl. a. åtgärder som också påverkar åldersstrukturen bland de anställda. Normalt sett i en övertalighetssituation är det dom sist anställda, som får lämna företaget och genomsnittsåldern blir successivt högre.

Vi är övertygade om att vi med det nya avtalet på ett bättre sätt kan balansera åldersstrukturen i Posten, eftersom de tyngsta verktygen i det nya avtalet riktas mot äldre medarbetare; genom att kunna minska sin arbetstid med delpension och att tidigare kunna gå i pension.

SEKO Posten menar att det är bra att vi har löst frågan innan kommande avtalsrörelse och vår samlade bedömning är att vi nu fått ett bredare omställningsprogram för att lösa de situationer med övertalighet som kommer att inträffa i framtiden.

läs mer

Skärpta lagar för föräldralediga (2006-07-07)

Det ska bli svårare att säga upp anställda som är föräldralediga, och arbetstagarna ska få tydligare information om sina anställningsvillkor.

Det är några av de lagändringar på arbetsmarknaden som gäller från halvårsskiftet.
   I lagen om anställningsskydd, Las, införs nya bestämmelser när det gäller arbetsgivarens skyldighet att lämna skriftlig information till arbetstagaren om anställningsvillkoren.
   Det innebär bland annat att det alltid ska finnas en kort beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter.
   Om anställningsvillkoren ändras måste arbetsgivaren lämna ny skriftlig information om ändringen.
   Arbetstagare med tidsbegränsad anställning har rätt till information om lediga fasta anställningar.
   När det gäller uppsägning på grund av arbetsbrist av den som är helt föräldraledig så införs en ny regel.
   Den nya bestämmelsen innebär att uppsägningstiden börjar räknas från det datum då den uppsagda skulle ha börja jobba igen.
   Genom lagändringen blir det omöjligt för arbetsgivaren att säga upp en föräldraledig anställd och låta uppsägningstiden löpa under föräldraledigheten.
   Även i föräldraledighetslagen gäller en del ändringar från halvårsskiftet. Bland annat införs ett särskilt förbud för arbetsgivare att missgynna en anställd eller en arbetssökande av skäl som har samband med föräldraledigheten.
   Om det uppstår en tvist om diskrimineringsförbudet har jämställdhetsombudsmannen rätt att i domstol företräda den arbetstagare som blivit diskriminerad.  - (leif.andersson@seko.se)

Anna Nilsson och Emma Nordström var kursare på sjuksköterskeutbildningen för tre år sedan. De är bägge 28 år och tjänar lika mycket, 22 000 kr i månaden. De har samma karriärutsikter och de pensionssparar lika mycket. Men när de pensioneras kommer Anna Nilsson att ha nästan dubbelt så hög pension som Emma Nordström.

Varför?

Anna Nilsson tittar till sina pensionspengar då och då. Det gör inte Emma Nordström.

- När du är 28 år tänker du kanske inte på pension. Det finns roligare saker. Men lite grann bör du göra det. För nån enstaka procents högre avkastning under lång tid betyder väldigt mycket, säger Roger Alm, ansvarig för kundrelationer på Skandia.

På skandia.se finns en räknesnurra, Beräkna din framtida pension, som illustrerar skillnaderna. Enkelt uttryckt är pension det du kommer att få istället för lön när du slutar arbeta.

Du vet säkert vad du har i lön idag men vet du vad du kommer att få i "lön" när du bestämt dig för att gå i pension? Gå in på sidan "Beräkna din framtida pension" och pröva olika avkastning över tid.

Tidigare generationer har kunnat luta sig mot en hyfsad statlig pension. I framtiden hänger alltmer på delar som den enskilde aktivt styr förvaltningen av.

Den statliga pensionen (det orangea kuvertet) kommer att stå för kanske en tredjedel eller hälften av den totala pensionen. Läs mer här hur du kan påverka pensionens storlek.

- Sjuksköterskor är ett talande exempel. De har relativt lika lön och lika karriärmöjligheter, men pensionen kan bli mycket olika, beroende på en själv, säger Roger Alm.

I fallet med Anna Nilsson och Emma Nordström räknar vi med samma förutsättningar och att de har sparat ihop 10 000 kr var i privatpension och lägger undan 700 kr i månaden.

Din pension kommer från staten, din arbetsgivare och dig själv. Läs mer om pensionens tre delar här.

De delar de kan påverka förvaltningen av är: 

• PPM
• Tjänste- eller avtalspension   
•  Privat pensionssparande

Om Anna Nilsson lyckas hålla en snittavkastning på 7 procent per år på dessa tre delar kommer hon att få en pension på 23 342 kr före skatt från 65 års ålder.

Om Emma Nordström, som inte är aktiv, får en avkastning på 3 procent på sina delar kommer hon att få en pension på 13 758 kronor före skatt.

- Sensmoralen är att du ska titta till dina pengar och se till att hitta fonder som växer, säger Roger Alm.

Text: Johan Rapp

Fotnot: Anna Nilsson och Emma Nordström är hypotetiska exempel. Kalkylerna bygger på dagens skattesatser och avtal. Beloppen är före inflation.  

Den 1 juli 2005 infördes vissa regler i EG:s arbetsdirektiv i den svenska arbetstidslagen. Lagen ändrades den 1 juli ifjol, men där det finns kollektivavtal träder de inte i kraft förrän den 1 januari 2007. Det är alltså det datum som vi har att rätta oss efter. Ändringarna gäller fr.a. inom fyra områden:

• Veckoarbetstid
• Veckovila
• Dygnsvila
• Nattarbete

Inte minst från Årstaklubben efterfrågade vi tidigt ett besked från de avtalsslutande parterna om hur den nya lagen egentligen slår på våra scheman. Beskedet lät vänta på sig. Almega – den arbetsgivarorganisation som Posten är ansluten till – ansåg att den nya lagen inte påverkar våra gällande arbetstidsbestämmelser. Posten lät sig nöja med det beskedet och ansåg därför att det inte fanns anledning att föra diskussionen vidare med de fackliga organisationerna. Inte heller SEKO:s förbundskontor hade särskilt mycket att bidra med i frågan.
  I november vände så Posten på klacken och meddelade att man gick emot Almegas tolkning och nog måste följa den nya EG-reglerna. Plötsligt blev det skarpt läge och vi befarade först att fr.a. tvåskiftarna skulle drabbas. Som tur är verkar det idag som om konsekvenserna inte blir så stora som jag först trodde.

Dygnsvilan
Det område som väckt störst oro inom vårt område är de nya reglerna om dygnsvila. Det har tidigare inte funnits någon regel om dygnsvila i den svenska arbetstidslagen (men däremot om "nattvila" i lagen och "viloperiod" i vårt avtal – där är gränsen åtta timmar). Nu införs EG:s regel om minst 11 timmars dygnsvila. Dygnsvilan ska vara sammanhängande och den ska läggas ut under varje period om 24 timmar. Tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ska ingå i dygnsvilan, men i det avseendet får man göra avsteg "om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan midnatt och klockan 05.00", som det står i lagen. Med denna skrivning är det acceptabelt att nattarna har sin dygnsvila på dagen – bara den uppgår till 11 timmar.

Tvåskiftarna
Observera att man talar om "varje period om 24 timmar". Man behöver alltså inte följa kalenderdygnet. Nattarna klarar sig som sagt med sina scheman, och för deltidarna bör det som regel inte vara några problem.
  För tvåskiftarna behövs det litet mer avancerad matematik för att få det hela att gå ihop – och det går! Förutom att man räknar i 24-timmarsperioder är det också tillåtet att förlägga vilan på olika tider så länge man håller sig inom perioden. Det innebär att man den ena perioden kan ha vilan i slutet och nästa i början.
  Om vi tar ett tvåskiftsschema med vändvakt tisdag-onsdag som beräknas på två veckor så följer själva schemat kalenderdygnen och börjar kl. 00.00 på måndagen i vecka 1 och slutar kl. 24.00 på söndagen i vecka 2. Men 24-timmarsperioden kan börja räknas från kl. 03.00 på måndagen. Gör man så ryms både tjänstgöring och dygnsvila (inklusive 36 timmars veckovila) inom schemat. Vid ett tillfälle hamnar viloperioderna efter varandra, i slutet av en 24-timmarsperiod och i början av nästkommande. Det ser konstigt ut på papperet – men är tillåtet. Och gör det möjligt att behålla det tvåskiftsschema som de flesta av våra medlemmar vill ha!
  Det som kanske blir det största problemet med kravet på 11 timmars dygnsvila är att det begränsar möjligheten att arbeta övertid i anslutning till ordinarie tjänstgöring. Litet beroende på hur schemat ser och hur 24-timmarsperioderna läggs ut så finns det inte så stora marginaler innan kravet på dygnsvila sätter stopp.

Arbetstrivseln

Läs även, arbetstrivseln på skyddsombudens hemsida

Lönen betyder inte mycket för trivseln på jobbet. Den avgörs i stället av den egna motivationen och chefens förmåga att entusiasmera.

Slutsatserna dras i en undersökning som Svenskt Kvalitetsindex (SKI) gjort. 

Högst rankas där att vara motiverat på jobbet. Chefernas förmåga att informera och entusiasmera personalen hamnar på andra plats i rankningen. Kvinnliga chefer är betydligt mycket bättre än sina manliga kollegor på detta.

Utvecklingssamtal rankas också högt. Att det finns utvecklingsmöjligheterna i jobbet höjer trivseln. Lönen hamnar först på sjunde plats.

Arbetsgivarna i Stockholm kommer långt ner på listan. Landstingsanställda är mindre nöjda på jobbet än anställda inom privat- och kommunal sektor.
(TT, 10 juli 2007)

Organisation
2007-09-28     Om SEKO

SEKO har cirka 150 000 medlemmar. Andelen kvinnor i förbundet är 30 procent. Drygt 50 000 är pensionärer. Medelåldern bland medlemmarna är 44 år. Janne Rudén är sedan 2002 förbundsordförande. Han omvaldes på kongressen 2006 på tre år.

Runt om på våra arbetsplatser finns det ungefär 10 000 medlemmar som arbetar fackligt vid sidan om sitt ordinarie arbete.

Klubben kan omfatta en avdelnings medlemmar inom samma arbetsplats, arbetsområde, bolag eller på flera orter. Vid kongressen 2006 hade SEKO 444 klubbar.

SEKO har 17 geografiska avdelningar som i huvudsak följer länsindelningen. Det finns ytterligare 16 avdelningar som är så kallade branschavdelningar.

Årsmötet/representantskapet är avdelningens högsta beslutande organ. Avdelningens styrelse är verkställande organ mellan årsmötet/representantskapet.

Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Ordinarie kongress sammanträder vart tredje år, nästa gång 2009. Motion till kongressen kan väckas av medlemmar och av förbundets avdelningar och klubbar. Före 2006 hette kongressen förbundsmöte.

Årsmötet är förbundets högsta beslutande organ under de år som kongressen inte sammanträder.

Förbundsstyrelsen är verkställande organ mellan kongressen och årsmötet.

Förbundsstyrelsens verkställande utskott består av förbundsordförande, vice förbundsordförande, förbundssekreteraren, förbundskassör samt förhandlingschef. Verkställande utskottet samordnar och leder förbundets arbete samt ser till att förbundsstyrelsens beslut genomförs.

Sekotidningen utkommer med 16 nummer per år. www.sekotidningen.se

Förbundets tidigare ordförande:
Gunnar Erlandsson 1995-1998.
Sven-Olof Arbestål 1998-2002.

SEKO - Facket för Service och Kommunikation hette fram till 1995 Statsanställdas Förbund, SF.
SEKO ingår i LO.

Bortsorterad?- Om invandrare och arbetsmarknad

Publicerat 27 Okt, 2008

Varför går Jessica före Fatima, och Lasse före Muhammed? Behovet av arbetskraft ökar i Sverige, ändå har personer med utländsk bakgrund svårt att konkurrera om jobben. Beror det på diskriminering? Har den rådande samhällsstrukturen betydelse? Vilka blir konsekvenserna? Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap har låtit arbetsmarknadsjournalisten Anna Danielsson göra en populärvetenskaplig kunskapsöversikt som behandlar forskningen inom området.

Under flera decennier var sysselsättningen högre bland personer med utländsk bakgrund än bland infödda svenskar. Så är inte längre fallet. En förklaring till detta är att vi tidigare hade en mer uttalad arbetskraftsinvandring, där man började arbeta några dagar efter det att man anlänt till Sverige. Idag är en stor del av invandringen flykting-, och anhöriginvandring, som präglas av en långsam väntan i olika sociala institutioner. Vägen till ett jobb är nu mycket längre och för vissa grupper inte ens en realitet.

Segregation och utanförskap omfattar både kön, social klass och etnicitet. Forskare anser att segregationen har ett mönster som går att påverka med planering. Det är några av de frågor som behandlas i FAS populärvetenskapliga kunskapsöversikt. Den vänder sig till politiker, personer som arbetar med integrations- och diskrimineringsfrågor, utbildningsansvariga och en intresserad allmänhet.

Boken kan beställas via FAS hemsida.

 Owe Ivarsson
owe@europaforum.se

BLI STUDERANDE MEDLEM

Passa på nu när du studerar! Med ett studerandemedlemskap i SEKO får du tillgång till alla de förmåner som ett vanligt medlemskap ger, utom a-kassa. Bland annat kollektivavtal, försäkringar, rättshjälp, medlemslån och semesterförmåner. Alltihop för endast 33 kronor i månaden.

Om du studerar och samtidigt arbetar högst 16 timmar i veckan inom någon av SEKOs branscher – spårtrafik, väg & ban, försvar, civil, kriminalvård, post, tele, energi och sjöfolk – kan du ansöka om ett studerandemedlemskap. SEKO finns över hela Sverige, så var du än studerar har du alltid nära till ditt fack, för att få hjälp med det du behöver.

Som medlem i SEKO får du större inflytande på jobbet och kan vara med och påverka sådant som du tycker är viktigt. Förbered dig inför arbetslivet redan nu, och lär dig mer om arbetsmarknaden genom att delta i de kostnadsfria fackliga utbildningarna. Och skulle du hamna i en konflikt med arbetsgivaren kan du få juridisk hjälp och ekonomiskt stöd från SEKO.

Försäkringsskyddet ger dig en bra olycksfallsförsäkring, och här finns även en barngrupplivförsäkring du kan teckna. Sedan kan du komplettera ditt försäkringsskydd till förmånliga priser, till exempel med hemförsäkring eller pensionsförsäkring.

Gå in på sidan Medlemsförmåner för att få veta mer om de förmåner du har som studerandemedlem i SEKO. A-kassa ingår inte i detta medlemskap.

Har du bestämt dig för att studerandemedlemskapet är ett förmånligt erbjudande? Anmäl dig här för att bli studerandemedlem.