Jannes veckobrev


1

VECKANS BOTTENNAPPAR
v 10 - 9 mars 2009

 

Veckans höjdpunkt var SEKO Västra Svealands klubbkonferens, på Folkets Hus i Hallsberg. Stadgar, ekonomi, huvudavtal och a-kassan var frågor som berördes.

Veckans bottennapp nummer ett var Metalls uppgörelse under namnet "Överenskommelse för att överbrygga den ekonomiska krisen". Ni fick en kort kommentar i förra veckobrevet. Nu, när jag har läst avtalstexterna, blir jag ännu mer konfunderad och irriterad över uppgörelsen. Det finns inga som helst garantier för att få behålla jobbet i uppgörelsen. Vill man vara riktigt elak så blir det ett mellansteg till en ännu sämre a-kasseersättning när man går ut i arbetslöshet. Vår signal ut i organisationen har varit glasklar. Vi ska inte träffa sådana här uppgörelser! Vi kommer också att ta upp själva principfrågan på förbundsstyrelsen den 17 mars.

Metall skulle fortsätta att uppträda på den mediala scenen, nu med en rekordhöjning av sin a-kasseavgift, 175:- blir höjningen. Inte för att det angår mig, men har man 7 miljarder i ett så kallat riskkapitalbolag måste man ställa sig frågan varför man ska plåga sina medlemmar mer än nödvändigt.

Vi följer utvecklingen i vår a-kassa och arbetslösheten ligger idag på motsvarande nivå som vi hade i februari/mars förra året. Vid a-kassans styrelsesammanträde i slutet på denna vecka får vi upp frågan om vår ekonomiska ställning. Då kommer vi också att diskutera frågan om vi behöver höja avgiften före halvårsskiftet.

Veckans bottennapp nummer två är Postens personalpolitik och uppsägningsfilosofi. Minskade paketvolymer som strömmar genom paketterminalerna innebär att färre behövs på terminalerna. Men att förvandla hundratals heltidstjänster på paketterminalerna till deltid, det är precis som Affe Mellström, koncernfacksordföranden på Posten säger "ett cyniskt sätt att utnyttja en lågkonjunktur". Det blir inte bättre när Postens presschef kommenterar, "Men konjunkturen är som den är, vi har tappat i volym och är dessutom tvungna att anpassa bemanningen efter kundernas önskemål". Jag har svårt att tro att Postens kunder tycker att det är ok att ett av Sveriges största företag vältrar över kostnader på samhället i stället för att ta ansvar för sin personal. För så blir det när du tvingas ner på en deltidsnivå där du knappt kan försörja dig, och har ett antal dagar som du ska stämpla upp på a-kassan. Detta betalar inte Posten, det betalar du, jag och de kunder som Postens presschef tror sig måna om. Ärligt talat, Postens kunder har ett enda intresse, leveranssäkerhet till lägsta möjliga pris.

Det här visar också med övertydlighet att Lagen om anställningsskydd måste stärkas, inte tvärt om, som Svenskt Näringsliv propagerar för. Lagen har hål som en Schweizerost. Beslutet från LO-kongressen om att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, måste in i den kommande avtalsrörelse som en av de hårda förhandlingsfrågorna.

Länk till DN postartikeln


På LO-styrelsen, i måndags redovisades arbetet med LO:s Energi och Klimatpolitiska program. En första dokumentation ska ligga klar i maj månad. En av frågorna vi har att hitta ett spår i är hur vi förena klimatmålen och tillväxten? En slutsats man kan dra redan nu är att det krävs en global och social klimatpolitik. Energipolitiken och klimatpolitiken måste samordnas där målsättningen är en klimatneutral och kostnadseffektiv energiförsörjning. För att kunna gå i den riktningen krävs också en reformering av elmarknaden.

Jag har också varit med och tackat av två "ärrade" kämpar som går i pension. Det är Stig-Evert Johansson, ombudsman på förbundskontoret och Lasse Ericsson, ombudsman på Stockholmsavdelningen, ett stort tack till er båda för det jobb ni gjort för våra medlemmar.

Efter Metalls utspel har media försökt att vinkla frågan till att det är stor kris och interna stridigheter inom LO-familjen. Bilden media återger tycker jag är felaktig. Självklart ska det vara högt till tak och en kritisk granskning i LO-styrelsen av våra olika överenskommelser.
Mot den bakgrunden är vi några förbund som tillsammans med Wanja skrivit en debattartikel som publicerats i DN, allt i syfte att fokusera på våra verkliga motståndare.

Länk till DN Debattartikel


Den här veckan börjar med LO:s förhandlingsdelegation och extra LO-styrelse, frågan som ska behandlas är huvudavtalet. Jag fick Svenskt Näringslivs förslag på fredag eftermiddag och läste det på lördagen och kan väl säga så mycket som att helgen var förstörd sen. Jag tror att det är klokast av mig att inte gå mer på djupet i den sinnesstämning man försattes i resten av helgen. Lyckligtvis har det ännu inte gått ut över någon annan.

2
Vad är det egentligen för samhälle vi har fått?
v49 | 10 dec 2009

Vad är det för likhet mellan Sven-Otto Littorin och Christina Husmark-Persson? Båda har gjort sig ett namn av att jaga de mest utsatta i samhället. Senast Husmark-Persson med sin nya sjukförsäkring. Ett riktigt brutalt angrepp på de människor som har det jättesvårt. Regeringen klasspolitik måste väl ändå vid det här laget vara avslöjad, ta från fattiga och ge till rika.

Förra veckan var en dramatisk vecka. Arbetsdomstolen tog beslut när det gäller skadestånden i den så kallade Laval-frågan. Byggnads och Elektrikerförbundet tvingas nu betala miljonskadestånd till det lettiska företag som man satte i blockad i Vaxholm för några år sedan. Det är helt sanslöst, facket tyckte att de lettiska arbetarna skulle få rättvisa villkor, för detta döms de att betala skadestånd. Vad är det egentligen för samhälle vi har fått? I samband med att Sverige anslöts sig till EU bedyrades det att de fackliga fri och rättigheterna skulle lämnas oinskränkta. Aldrig trodde väl någon att det skulle vara förenat med skadestånd att driva rättvisekrav. Vår uppfattning står fortfarande oinskränkt, den är solklar - svenska kollektivavtal ska gälla på den svenska arbetsmarknaden.

EuroMaint Rail har hakat på trenden och varslar nu cirka 90 personer för att erbjuda dem anställning i ett bemanningsföretag. Företaget menar att detta görs för att "säkerställa att rätt kompetenser finns för kommande projekt och att verksamheten kan drivas vidare med låg beläggning". Det är ett minst sagt märkligt sätt att säkerställa kompetensen i företaget, har man det intresset bör man se till så att denna kompetens finns i form av anställda i företaget. Sanningen är snarare den att det är ett alltför enkelt sätt att sänka kostnader genom att på det här sättet frigöra sig från det gällande kollektivavtalet. Semesterdagar och pensionsförmåner ryker all världens väg för våra medlemmar och inte bara det, man får också en otryggare anställning. Det här sättet att kringgå Las stinker, det är inte seriöst, tyvärr så ser vi en ökande trend att säga upp personal och sedan anställa dem i ett bemanningsföretag. Den här frågan kommer att ha högsta prioritet i den kommande avtalsrörelsen.

 

"Alliansen gör allvar
av attacken mot arbetslösa och facket"