lön-sjukpeng-mm

LÖN

Lönen är en viktig fråga för oss alla men visste du att det finns många olika sorters lön att hålla reda på.
Visste du också att nästan allt som har med lön att göra regleras av kollektivavtalet?

Det betyder att om du inte har kollektivavtal på jobbet finns det risk för att du inte får något för ditt extra arbete. Se efter hur det fungerar på ditt företag och läs mer om kollektivavtalet och vad du kan få ut av det:

Kollektivavtal

Högre lön. Bättre arbetstider. Bra pensionsvillkor. Förmånliga villkor för föräldralediga. Kompetensutveckling. Och en arbetsmiljö som inte sliter på de anställdas hälsa. Det är några exempel på vad SEKO kämpar för att uppnå åt dig och dina arbetskamrater.

Nästan allt som rör din anställning regleras i kollektivavtalet. Kollektivavtalet är något som SEKO förhandlar med din arbetsgivare om. Vi ställer krav och din arbetsgivare kommer med motbud.

Resultatet blir en nivå som båda parter gått med på men som garanterat är betydligt bättre än om arbetsgivarna själva hade fått bestämma villkoren.

En sak som är viktig att komma ihåg är att kollektivavtalet bara sätter en nedre gräns. Det betyder att ingen på din arbetsplats kan tjäna mindre än vad som står i avtalet. Däremot är det fullt möjligt att tjäna mer.

Kollektivavtalet är dessutom det enda som reglerar den lägsta lönenivån på en arbetsplats. Det finns ingen lag som bestämmer en minimilön, utan teoretiskt sett så är minimilönen i Sverige 0 kronor.

Föräldralön

Föräldralön är en extra utfyllnad av lönen som arbetsgivaren betalar till dig då du är föräldraledig och som du får utöver föräldrapenningen från försäkringskassan.

Det är endast du med kollektivavtal som är garanterad att få denna föräldralön, naturligtvis förutsatt att detta finns med i ditt kollektivavtal.

Ingångslön - vad ska jag ha?

Det är inte helt lätt att veta vilken ingångslön man ska begära. Det är mycket som väger in. Kollektivavtalet, din kompetens, utbildning, erfarenhet, behovet, arbetsuppgifter och marknadskrafter.

•Ta reda på så mycket du kan om tjänsten.
•Vilka arbetsuppgifter ska du utföra.
•Hur ser din arbetsbeskrivning ut. Vilka tider ska du jobba.
•Finns det en facklig klubb eller ombud på företaget.
•Vilka förmåner får du? Förmåner kan göra att grundlönen är något lägre.
•Hur många semesterdagar du har.
•Besök forum på nätet. Där finns mycket tips och råd från andra som har undrat samma sak.
•Ta del av bankernas lönestatistik och leta reda på ungefär var du ligger.
•Besök SEKOs Mötesplats och fråga andra medlemmar.
•Kontakta din SEKO-avdelning eller klubb.

VIKTIGT - Tänk på att det finns branschbestämda minimilöner som SEKO har förhandlat fram åt sina medlemmar. Ta reda på vilka det är och acceptera inte en lön som är lägre än minimigränsen.

Minimilön och lagen som inte finns

Visste du att det inte finns en lag om minimilön i Sverige? Inte? Då är du inte ensam. Det är många som inte vet att en arbetsgivare i Sverige enligt lag kan betala dig hur låg lön som helst.

Arbetsgivaren behöver bara hitta någon som är beredd att jobba för den låga lönen. Det betyder att exempelvis 20 kronor i timmen i lön inte är olagligt och därför också mer vanligt än man skulle vilja.

Det är kollektivavtalet som ser till att det finns rimliga lägstalöner inom olika branscher. Så om du letar jobb, se till att företaget har kollektivavtal. Om företaget inte har kollektivavtal ska du absolut jämföra den lön de erbjuder mot fackets rekommenderade lägsta lön

Konsekvenser av löneminskning

På senare tid har det blivit allt vanligare att anställda går med på löneminskning. Och att plocka bort 10, 20 och ibland till och med 30 procent ur lönekuvertet kan verkligen drabba vardagsekonomin hårt. Men det är faktiskt värre än så.

Att gå med på mindre lön även om det bara gäller en viss period påverkar hela din livssituation som har med ekonomin att göra:

A-kassa – när du går med på löneminskning slår det igenom hos A-kassan som beräknar din ersättning på din lön. Mindre lön betyder mindre pengar om du sen blir arbetslös.

Pension – När du har kollektivavtal avsätter din arbetsgivare en betydande ekonomiskt procent till pension som varierar beroende på din lön. Det betyder att både den allmänna och avtalspensionen blir mindre om du minskar din lön. Det kanske inte känns så mycket nu men du kan vara säker på att det kommer att svida när du går i pension.

Sjukförsäkring – blir du sjuk kommer du som gått med på lägre lön att få mindre pengar från försäkringskassan som precis som A-kassan räknar sjukpengarna baserat på din inkomst.

Arbetsskada – Blir du skadad på jobbet eller på väg till eller från jobbet har du som minskat lönen återigen dragit det kortaste strået. Ersättningen för arbetsskada baseras på den beräknade framtida inkomsten. Och det säger sig själv att lägre lön ger lägre beräknad framtida inkomst.

Föräldrapeng – Här gäller samma som vid sjukdom eller arbetslöshet. Mindre lön ger mindre pengar som verkligen kan kännas när du är föräldraledig.

Personligt – Att gå med på mindre lön kan ha en psykologisk inverkan på ditt liv också. Tänk om du går med på en löneminskning och sedan ändå blir av med jobbet. När du söker ett annat jobb finns det en stor risk att du går med på en lägre lön i och med att du redan en gång har accepterat ett sådant beslut. Det kan leda till att du själv ger ditt arbete mindre värde vilket bara får negativa konsekvenser.

Så tänk en eller två gånger innan du går med på löneminskning. Du förlorar mycket och det finns inga garantier att du får behålla jobbet.

OB - ersättning
Förskjuten arbetstid är ordinarie arbetstid som är schemalagd på kvällar, nätter eller helger. Tänk på att du bör få högre ersättning då du jobbar kvällar och helger.

Reseersättning
Restid är den tid som går åt för att resa under en beordrad tjänsteresa. Det spelar ingen roll hur du reser - egen bil, tåg, buss, båt eller flyg.

Tjänsteresor under ordinarie arbetstid får du ingen ersättning för utöver din vanliga lön. Om din arbetsgivare har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan räknas inte heller natten mellan 22.00 – 08.00 som restid.

Semesterlön
Semesterlagen ger rätt till 25 semesterdagar per år. Vissa med rörlig arbetstid kan komma överens med arbetsgivare om att avstå från övertidsersättning och istället få tre - fem extra semesterdagar.

Sådana överenskommelser kan sägas upp, t ex om den obetalda övertiden blir mer timmar än de extra semesterdagarna.

Sjuklön
Sjuklön är en ersättning du får vid sjukdom från din arbetsgivare. Denna får du utöver sjukpenningen från försäkringskassan. Den första sjukdagen är en karensdag utan lön.

Dag 2-14 - betalas av din arbetsgivare och är 80 procent av din lön.
Från dag 15 i en sjukperiod får du sjukpenning från försäkringskassan.

Övertidsersättning
Övertidsarbete betyder att du blir beordrad att jobba utöver din ordinarie arbetstid. Övertidsarbete kompenseras med pengar eller kompensationsledighet.

Om du har åtta timmars arbetsdag i schemat och chefen säger att du ska arbeta två timmar till för att det är mycket att göra, så har du för dessa två timmar rätt till särskild ersättning utöver din vanliga månadslön.

Utan kollektivavtal
Du har ingen rätt till övertidsersättning. Däremot är du skyldig att arbeta övertid upp till 200 timmar per år om din arbetsgivare beordrar det. Timmar som du inte får ersättning för.

I de flesta avtal får övertid tas ut med högst 150 timmar per år. Om arbetsgivaren vill beordra mer övertid behövs dispens från fackklubben eller regionkontoret.

Se till att du vet vad som ingår i ditt kollektivavtal så att du inte går miste om dina förmåner och rättigheter.

Sjuk längre än 14 dagar

Om du är anställd och sjuk längre tid än 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till Försäkringskassan. Försäkringskassan bedömer sedan om du har rätt till sjukpenning.

Du kan använda vår självbetjäningstjänst för friskanmälan och för att anmäla om din sjukskrivning ändras till
exempel från heltid till deltid.

Sjukpenningen är tidsbegränsad

Normalt kan du få sjukpenning i 364 dagar under en period på 450 dagar (cirka 15 månader). De 450 dagarna kallas ramtid. Ersättningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Om du har fått rehabiliteringspenning eller reseersättning i stället för sjukpenning räknas de dagarna också som sjukpenningdagar. Dessutom räknas 13 dagar med sjuklön med om de dagarna har ingått i en sjukperiod där du också fått sjukpenning.

Vad händer efter 364 dagar?

Förlängd sjukpenning
Du kan få förlängd sjukpenning i högst 550 dagar (cirka ett och ett halvt år). Om du får förlängd sjukpenning på grund av en godkänd arbetsskada finns inte någon tidsgräns.

Du måste ansöka om förlängd sjukpenning. Ersättningen är något lägre än 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Förlängd sjukpenning i vissa fall
I undantagsfall går det att få förlängd sjukpenning längre än 550 dagar. Det kallas förlängd sjukpenning i vissa fall och gäller:

om du vårdas på sjukhus eller har en sjukdom och får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus
om du riskerar att allvarligt försämras i din sjukdom om du arbetar eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Man kan också få förlängd sjukpenning i vissa fall om man på grund av sjukdom fått sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att man inte kan tillgodogöra sig information. I dessa fall behövs ingen ansökan. Annars måste du ansöka för att få förlängd sjukpenning i vissa fall.

Även du som haft tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan ansöka om förlängd sjukpenning i vissa fall.

Fortsatt sjukpenning
Om du har en allvarlig sjukdom kan du ha rätt till fortsatt sjukpenning. Med fortsatt sjukpenning behåller du samma ersättning som i den vanliga sjukpenningen. Det finns ingen tidsgräns för hur länge fortsatt sjukpenning kan betalas ut.

Introduktionen pågår som längst i tre månader. Efter avslutad introduktion kommer du att kunna hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.

Vad händer om jag kan arbeta en del av dagen?

Du kan få en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel sjukpenning, beroende på hur mycket du kan arbeta. När vi bedömer din rätt till sjukpenning tar vi ställning till om du kan arbeta en del av dagen trots din sjukdom.

Kan jag få sjuklön och sjukpenning samtidigt?

I vissa situationer kan du få sjuklön och sjukpenning samtidigt. Det gäller till exempel om du har inkomst både av anställning och som egen företagare. Sjukpenningen beräknas då på den inkomst du har som egen företagare.

Sjukpenninggrundande inkomst SGI

Många av ersättningarna som du kan få från Försäkringskassan beräknas med hjälp av din sjukpenninggrundande inkomst. Det gäller bland annat sjukpenning.

Försäkringskassan bestämmer din sjukpenninggrundande inkomst utifrån din beräknade årliga arbetsinkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten har ett tak. Den kan inte bli högre än 7,5 prisbasbelopp. Det betyder att du inte får ersättning för det du tjänar utöver det belopp

Ordlista

Korta beskrivningar av vanliga begrepp om du blir sjuk

Sjuklön - Den ersättning du som anställd får av din arbetsgivare de första 14 dagarna av din sjukperiod.

Sjukpenning - Ersättning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom.

Sjukersättning - Ersättning från Försäkringskassan när du inte kommer att återfå din arbetsförmåga.

Sjukperiod - Hela den tid som du inte kan arbeta eller kan arbeta mindre än vanligt på grund av sjukdom

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

OBS!

När tiden med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tar slut

Du som inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning från sjukförsäkringen erbjuds att delta i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen.

Cirka fyra månader innan din ersättning tar slut får du ett informationsbrev från Försäkringskassan. Därefter kontaktar din personliga handläggare dig och bokar in ett möte med Arbetsförmedlingen. Vid det mötet kan du ställa frågor om arbetslivsintroduktion. Du kommer också att få praktisk information om vad som kommer att hända.

Arbetslivsintroduktionen

Arbetslivsintroduktionen innebär en koncentrerad utredning och kartläggning av dina förutsättningar och behov av stöd.

Introduktionen pågår som längst i tre månader. Efter avslutad introduktion kommer du att kunna hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.

Vad får jag för ersättning?

Under arbetslivsintroduktionen får du aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Aktivitetsstödet motsvarar normalt ersättningen från a-kassan, högst 680 kronor per dag. Den som inte uppfyller villkoren för att få ersättning från a-kassan får 223 kronor per dag.

Hur kan jag förnya mitt medlemskap i a-kassan?

Du som inte är medlem i en a-kassa, men har varit det tidigare, kan förnya ditt medlemskap och redan efter tre månaders medlemskap få aktivitetsstöd grundat på inkomster från ett tidigare arbete, din SGI eller antagandeinkomst. För att detta ska gälla dig måste du uppfylla dessa villkor:

Du har tidigare varit medlem i en a-kassa, men gått ur den någon gång under perioden 16 oktober 2006-30 september 2009
Du blir medlem i en a-kassa igen någon gång under perioden 1 september 2009-31 december 2010

Kontakta din a-kassa för ansökan om medlemskap.

När tiden med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tar slut

Du som har en anställning

Även du som har en anställning kan delta i arbetslivsintroduktionen om du beviljas tjänstledigt från din arbetsgivare. Du får aktivitetsstöd för den tid som du deltar i arbetslivsintroduktionen.

Du som arbetar deltid

Du som arbetar på deltid kan delta i arbetslivsintroduktionen under övrig tid. Då får du aktivitetsstöd. Aktivitetsstödet minskas i den omfattning som du arbetar.

Om du inte deltar i arbetslivsintroduktion

Det finns vissa undantagsfall där du kan ha rätt till ersättning från sjukförsäkringen även när dagarna med sjukpenning tagit slut eller du inte längre kan få månader med tidsbegränsad sjukersättning. Du måste ansöka om dessa ersättningar. Du hittar ansökningsblanketterna på försäkringskassans hemsidan.

För dig vars dagar med sjukpenning
eller tidsbegränsad sjukersättning tagit slut

Regeringen har beslutat om nya regler för sjukförsäkringen som påverkar alla som har fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid. Syftet med förändringen är att du som har varit sjuk under en längre tid ska få stöd att ta dig tillbaka till arbetsmarknaden.
När dina dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning har tagit slut kommer du att erbjudas följande:

Första mötet - steg 1
Du som berörs av förändringarna kommer att få möjlighet att träffa din handläggare på Försäkringskassan tillsammans med en arbetsförmedlare från oss på Arbetsförmedlingen. Under det första mötet får du möjlighet att ställa frågor och arbetsförmedlaren berättar hur ni tillsammans går vidare.

Arbetslivsintroduktion - steg 2
Du kommer att erbjudas programmet Arbetslivsintroduktion som utgörs av individuella, vägledande och utredande samtal med individuellt anpassade aktiviteter. Tillsammans kommer du och arbetsförmedlaren fram till vilka förutsättningar som just du har för utveckling mot arbete. Till stöd finns våra kunniga arbetsförmedlare och skickliga specialister - arbetsterapeuter, psykologer, sjukgymnaster och socialkonsulenter.

Arbetslivsintroduktionen pågår maximalt i tre månader. Även du som har sjukersättning på deltid och arbetar deltid kommer att erbjudas plats i Arbetslivsintroduktionen under den tid då du inte arbetar.
Arbetslivsintroduktionen resulterar i en individuell handlingsplan, som utifrån dina förutsättningar ska leda vidare till jobb. Till hjälp finns våra arbetsförmedlare och hela vårt utbud av stöd.

Aktivitetsstöd
Som inskriven på Arbetsförmedlingen och deltagande i en aktivitet som syftar till att ta dig tillbaka till arbetslivet, till exempel via Arbetslivsintroduktionen, får du aktivitetsstöd från oss. Det är vi på Arbetsförmedlingen som beslutar om rätten till aktivitetsstöd.

Har du rätt till arbetslöshetsersättning får du samma ersättning som du skulle ha fått vid arbetslöshet, dock högst 680 kr per dag. Nivån på ersättningen bestäms av din arbetslöshetskassa.

Aktivitetsstöd ges utifrån den tid, hel- eller deltid, som du deltar i Arbetslivsintroduktionen. För dig som inte uppfyller villkoren för att få ersättning från arbetslöshetskassan motsvarar aktivitetsstödet 223 kr per dag.

--------------------------------------------------------------------------------------

Förlängd sjukpenning i vissa fall

Du kan få denna ersättning om du vårdas intagen på sjukhus, behöver omfattande vård utanför sjukhus, fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattning och förmågan att orientera dig så att du inte kan tillgodogöra dig information riskerar att allvarligt försämras i din sjukdom om du deltar i arbetslivsintroduktion.

Fortsatt sjukpenning
Om du har en allvarlig sjukdom kan du få fortsatt sjukpenning.

Förlängd sjukpenning vid arbetsskada

Om din arbetsförmåga är nedsatt på grund av en godkänd arbetsskada kan du få förlängd sjukpenning i mer än 550 dagar.

En arbetsskada är en skada eller sjukdom som har uppkommit på grund av olycksfall eller på annat sätt orsakats av arbetet.

Om du har haft tidsbegränsad sjukersättning måste du ha haft en sjukpenninggrundande inkomst innan du fick sjukersättning för att kunna få förlängd eller fortsatt sjukpenning.

Sjukersättning

Du som är mellan 30 och 64 år kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Med stadigvarande menas för all överskådlig framtid. Bedömningen av arbetsförmågan gäller alla arbeten på hela arbetsmarknaden.

Aktivitetsersättning
Du som är mellan 19 och 29 år kan ha rätt till aktivitetsersättning om din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller en funktionsnedsättning med minst en fjärdedel under minst ett år framåt.

Bedömningen av arbetsförmågan gäller alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Du som har fått sjukpenning i maximalt antal dagar kan få vanlig sjukpenning igen när du har haft ett tillräckligt långt uppehåll utan sjukpenning, rehabiliteringsersättning eller någon annan ersättning som räknas som sjukpenning. Under de senaste 450 dagarna måste det finnas minst 87 dagar utan att någon av ovanstående ersättningar har betalats ut. Förutsättningen är bland annat att du skyddar din sjukpenninggrundande inkomst. Du som har fått tidsbegränsad sjukersättning i maximalt antal månader kan få sjukpenning tidigast tre månader efter att den tidsbegränsade sjukersättningen upphört. Det gäller dig som hade en sjukpenninggrundande inkomst innan du blev beviljad tidsbegränsad sjukersättning. Förutsättningen är att du skyddar din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Skydda din sjukpenninggrundande inkomst För att skydda din sjukpenninggrundande inkomst, när du inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning, kan du till exempel börja arbeta, anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, styrka din nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom eller delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program.