|
Svenska skrivregler
Varför behöver vi skrivregler?
Du skriver för läsaren
Om du lämnar in en redovisning
till din lärare, om du söker ett sommarjobb eller om du skriver
en artikel i en tidning, är det språket som bär fram det du
vill säga. Du vill att läsaren ska förstå vad du menar. Därför
ska du skriva tydligt och korrekt.
Det finns regler för hur man skriver. De flesta vet att ordet
inom stavas med ett n. Om man läser en text där inom plötsligt
stavas med två n reagerar man direkt. Problemet är att man fortsätter
att läsa medan man reagerar. Det kan hända att man läser tre
fyra rader utan att förstå vad man läser därför att man tänker:
Vad är det här för ett stolpskott som inte kan stava till inom?
Tänk om det viktigaste i hela din text ligger precis efter en
felstavning eller efter något annat språkligt fel. Då kommer läsarna
troligen att missa just det du helst av allt vill att de ska förstå.
Du ska skriva så att läsaren bara reagerar på det du säger,
inte på hur du säger det. Grundtanken kan sammanfattas i tre
meningar som alla pekar åt samma håll:
Skriv mottagaranpassat!
Se din text med läsarens ögon!
Du skriver för läsarens skull!
Form
Ett modernt ordbehandlingsprogram innehåller en mängd grafiska
verktyg. Men det ger dig inte automatisk kunskap om layout och
typografi. Ett brev ska se ut som ett brev och en redovisning som
en redovisning. Försök inte att göra reklamblad av dina texter
bara för att datorn har verktygen. Oprofessionell layout
imponerar inte på någon.
Det räcker nästan alltid med ett typsnitt. Var sparsam med
kursiveringar, versaler och fetstil. Däremot är luft snyggt. Lämna
därför breda marginaler, lite mer till vänster än till höger
och lite mer upptill än nedtill. Dela in din text i stycken.
Titta på hur brev och dokument
brukar se ut och härma det som du tycker är lättläst. Om din
text har en snygg form har läsaren lättare att ta till sig
textens innehåll.
Rubriker
Rubriker ska hjälpa läsaren att se strukturen i din text. Ett
brev kan till exempel ha en ärenderubrik. En sådan rubrik
markeras med fetstil eller med understrykning:
Beställning av fågelfrö
Meritförteckning
I en kort text behövs inga fler
rubriker. I en längre text däremot är de till stor hjälp för
läsaren. Där kan det behövas rubriker i två eller tre nivåer.
Den första nivån beskriver hela texten:
Franska revolutionen
Nästa nivå beskriver textens
olika avdelningar:
Revolutionens orsaker
Året 1789
Skräckväldet
Napoleon tar makten
Den tredje nivån beskriver
stycken inom avdelningarna:
Adelns privilegier
Situationen på landsbygden
Borgarklassen
Dessa rubriknivåer kan markeras
med fetstil och olika teckenstorlekar, till exempel 18, 14 och 12
punkter. Stora bokstäver (versaler) eller kursiv stil, underlättar
sällan läsandet. Använd heller inte olika typsnitt. Tänk på
att man inte skriver punkt i rubriker, om de inte består av flera
meningar, däremot frågetecken om det behövs:
Varför mördades Marat?
Lägg alltid två blankrader före
och en efter en rubrik. Du kan även lägga flera blankrader kring
första och andra nivåns rubriker för att ytterligare markera
strukturen.
Styckeindelning
En kompakt text är tung
att läsa. Om du delar in den i stycken underlättar du för läsaren.
Ett stycke ska innehålla sådant som hänger ihop. Grundregeln är
en tanke, ett stycke.
I ett vanligt A4-format är det lämpligt
att ett stycke består av tre till sex rader. Du kan skriva
kortare om det är något du vill markera speciellt, men helst
inte längre. Detta är naturligtvis bara en tumregel. Man kan tänka
sig undantag beroende på texttyp.
Det bästa sättet att markera
nytt stycke är att lägga in en blankrad. Man kan också göra
ett indrag i första raden, men det kan ibland skapa problem när
man överför filer mellan olika program.
Punktuppställning
Ibland kan du vilja betona eller sammanfatta en tankegång. Då
kan en punktuppställning vara användbar. Den kan till exempel se
ut så här:
Innan du går:
-Sätt på
telefonsvararen
-Släck ljuset
-Koppla på tjuvlarmet
Man kan också skriva så här:
Innan du går ska du
-sätta på telefonsvararen
-släcka ljuset
-koppla på tjuvlarmet.
Här består hela uppställningen
av en enda mening. Därför har vi liten bokstav i punkterna. Du
behöver inte sätta komma efter "telefonsvararen" eller
"och" efter "ljuset". Däremot brukar man sätta
punkt efter sista ordet, här "tjuvlarmet".
Om du behöver hänvisa till
punkterna senare i texten är det bra att markera dem med
bokstäver eller siffror:
| 2
| Selma Lagerlöf
|
| a)
| Ungdomsåren
|
| b)
| Nils Holgerson
|
| c)
| Nobelpriset
|
| d)
| De sista verken
|
Punkt 2 a ovan handlar i första hand om
...
Tänk på att
punktuppställningen ska vara enhetlig både till innehåll och
språk. I exemplen ovan består de två första
punktuppställningarna av tre uppmaningar och den tredje av fyra
företeelser. Skriv inte:
Att tänka på innan du far ut på sjön:
| Punkt tre ovan är en hel mening,
de tre övriga punkterna är bara ett ord. Det är inte enhetligt.
Den tredje punkten kunde kallas "Flytväst" i stället.
Notera att det finns flera sätt
att markera punkterna, stjärnor, punkter, bokstäver, siffror
eller tankstreck.
Datum
Ett tydligt sätt att skriva
datum är 11 oktober 2003. Att skriva 11 10 03 eller 03 10 11 är
inte lika tydligt. Datum som ser ut så här, 01 03 04 är inte så
kul. 1 mars 2004 kan inte missförstås.
Tänk på att månader (liksom
dagar) alltid stavas med liten bokstav. Du behöver inte skriva
11:e eller 2:a. Du behöver heller inte förkorta månaderna.
December går lika fort att läsa som dec.
Skrivkurs
FriText har över tio tusen besökare per månad. Jag får mycket mejl (se Frågelådan) och mycket synpunkter och önskemål. Bland annat är det många som vill ha hjälp med sitt eget skrivande. Det här är ett problem för mig. FriText är ju ett helt ideellt projekt och att analysera och framför allt kommentera text, tar lite för mycket tid. Men jag vill ju gärna ställa upp. Därför har jag kläckt idén:
Skrivkurs till självkostnadspris
Det är en helt personlig skrivkurs där du själv bestämmer inriktningen: Poesi, prosa, sångtexter, humor, kåserier, journalistik, rapporter, avhandlingar eller jobbskrivande, jag har arbetat med allt det. Du bestämmer också omfattningen, gäller det en enda text som ska språkgranskas, eller hela ditt skrivande. Det är upp till dig.
Så här går det till
Du skickar din text i wordformat (eller inklistrad i
mejlet) till e-postadressen nedan. Jag bekräftar mottagandet och ger dig ett postgironummer där du ska sätta in 300:-. När jag har pengarna på mitt konto skickar jag mina kommentarer och råd per e-post.
Din text kan vara någon eller några sidor lång, för prosa eller facktext max tusen ord. Är den längre ger jag dig ett pris i mitt
svarsmejl, i princip 30 öre per ord. Gäller det dikter eller sångtexter ska du bara skicka en eller två eller högst tre (om de är korta).
Om du vill kan du vara anonym. Skaffa en Hotmail-adress och en pseudonym och skicka pengarna i ett kuvert. Den enda restriktionen är att jag som humanist inte kommer att befatta mig med rasistiska, fascistiska eller fundamentalistiska texter. Dessutom jobbar jag bara med texter på svenska.
Att gå vidare
Om du vill så nöjer du dig med en text, men vill du gå vidare så betalar du igen som ovan. Men för att det ska bli meningsfullt för dig bör du välja en text där du försökt att tillämpa de råd och kommentarer du fick kring den förra texten.
För dig som skriver mycket i jobbet har jag ett särskilt erbjudande: När du skickat in tio texter kan du få ett intyg med posten om att du genomgått FriText Skrivkurs. FriText är en välrenommerad
sajt. Ett sådant intyg kan fungera som merit vid jobbsök eller löneförhandlingar.
Skriv till
fritext@fritext.se
eller
Staffan Castegren
Skogsborgsvägen 15 B
647 31 Mariefred
felaktiga
särskrivningar
|
|