|
Affe Mellström valdes i våras till ny ordförande
för SEKO Posten. Facktuellt passade på att
intervjua honom under SEKO Postens
klubbkonferens i slutet av augusti. Det blev en pratstund om bland annat SEKO
Posten, rollen som ordförande och situationen i Posten idag.
Varför har du tagit på dig
uppdraget som ordförande för SEKO Posten?
– Jag känner en stolthet över att jag som arbetargrabb
och postis har valts till det här uppdraget. Jag tror på fackets förmåga
att uträtta någonting bra; facket behövs mer än någonsin. Men det är
ett tufft jobb. Det vore onekligen lättare om vi arbetade i ett tillväxtföretag!
|
Namn:
Affe Mellström
Aktuell som: Valdes i mars i år till ordförande i SEKO
Posten
I Posten sedan: Började arbeta som brevbärare i Nyköping
1978. Innan dess militärtjänstgöring och tillfälliga jobb.
Jobbat fackligt på heltid sedan 1990, först som avdelningsordförande
i Sörmland och därefter i SEKO Posten.
Familj: Ja.
Andra intressen än Posten och facket: Idrott i allmänhet
och fotboll i synnerhet. En tur med båten i den sörmländska
skärgården.
Oanade talanger: Inga.
Styrka: – Jag har lätt att skapa kontakt med andra människor
och få dem med mig.
Svaghet: En dålig administratör. Jag brister ibland i tålamod!
|
|
Du har inte börjat ångra dig?!
– Nej - men jag funderade verkligen innan jag tog på mig
uppdraget. Det är många stora problem vi har framför oss. Jag undrade
om jag var rätt person för uppgiften. Det som avgjorde var att jag kände
ett starkt stöd från min omgivning.
Kommer det att märkas någon förändring
när du tar över som ordförande?
– Nej, inga stora förändringar i alla fall. Jag har
jobbat nära Åke under flera år och ser honom som en förebild. Kanske
var Åke mer av den gamla "ordföranden" än jag och kanske
kommer jag att arbeta mer genom andra. Men det viktiga är att vi ska
fullfölja den väg som vi har slagit in på - i en ständig dialog med
klubbarna - och det blir inga tvära kast om jag får råda.
Vilka är de viktigaste fackliga
frågorna idag?
– Desamma som för 50 år sedan: Det är de klassiska kärnfrågorna
som löner, arbetstider, anställningsformer, trygghetsfrågor och
arbetsmiljön..
Om du ska prioritera en fråga?
– Tyvärr måste det bli trygghetsfrågorna; Postens
ledning kommer sannolikt att möta de vikande volymerna med åtgärder som
kommer att ställa dem i centrum.
Vilken fråga brinner du själv
för?
– Lönefrågorna. Samtidigt som många jobb i Posten har
utarmats har vi gått över till individuella löner. Medlemmarnas kritik
mot detta är riktig. Vi ska inte ta bort individuella löner, men vi måste
säkra lönerna för de stora medlemsgrupperna med likartade arbeten. Jag
tycker att vi tog ett steg i rätt riktning i den här avtalsrörelsen
genom lönetrappan och en högre individgaranti.
Både du och Åke Kihlberg har
varnat för att vi fackliga har blivit för mycket av "företagsdoktorer",
vad menar du med det?
– Vi har alla haft en period där vi hamnat i det. Det är
inte så konstigt eftersom vi postisar är så intresserade av vårt jobb
och företag - men det har varit litet för mycket skruv och mutter och företagsekonomi
på bekostnad av våra traditionella fackliga frågor. Vi ska bry oss men
inte till priset av vår fackliga identitet. Det är viktigt att vi kan vår
roll!
Hur bedömer du läget i Posten
idag?
– För närvarande är vi ett hyfsat välmående företag
- men vi står inför stora bekymmer med vikande brevvolymer. Breven har bättre
marginaler än tillväxtbranscherna paket och ODR.
– Någon gång i framtiden måste politikerna ta ställning till att
antingen ändra servicekraven eller ge statliga bidrag för att upprätthålla
den. Det handlar bland annat om övernattbefordran - men detta är
politiska frågor. Ägaren kan också underlätta Postens situation genom
att anpassa avkastnings- och utdelningskrav till rådande läge.
Är Postens ledning nöjd med
nuvarande vinstnivå?
– Jag tror det, man räknar inte med några
miljardvinster. Posten uppfyller dessutom ägarens avkastningskrav.
Finns det en risk för att ägaren
(staten) börjar sälja ut Posten, ungefär som man gjort i Danmark?
– Inte för dagen, det finns inga sådana planer som jag
känner till. I Danmark var våra fackliga kamrater positiva till en utförsäljning.
Man såg det som en möjlighet för Posten att få ett kapitalstillskott.
– Hos oss kan man tänka sig att Posten för att bli mer offensiva på
t.ex. paketsidan kan behöva mer kapital. Men förhoppningsvis skjuter i så
fall den nuvarande ägaren till kapital utan att sälja ut bolaget eller
delar av det.
Det har kommit fram en del
kritik på den här konferensen och i andra sammanhang mot att
arbetsgivaren inte lever upp till samverkansavtalet. Kommentar?
– Det finns en splittrad bild bland klubbarna hur det
fungerar, men något måste uppenbarligen göras. Men vi ska inte glömma
det egna ansvaret för att samverkansavtalet fungerar. Det går inte att
sitta och vänta, samverkansavtalet förutsätter att även vi tar
initiativ. Samtidigt måste vi vara tydliga så att arbetsgivaren vet
vilka våra hjärtefrågor är. Vi får inte glömma att vi är parter.
– Jag tror inte på att säga upp avtalet och gå tillbaka till MBL.
Kanske skulle det bli enklare och tydligare - men jag tror inte att vi
skulle nå bättre resultat.
Du har tidigare sagt att du
aldrig upplevt en så dålig stämning hos arbetsgivaren efter en avtalsrörelse,
som den här gången. Är det fortfarande så?
– Det börjar kanske ebba ut, men vi hör fortfarande
chefer som kritiserar det avtal som man varit med om att sluta!
SEKO har sagt ja till
outsourcingen av Löneservice. Varför?
– Samtliga fack i Posten har sagt OK. Det är nödvändigt
att minska de administrativa kostnaderna. Vi tror att det är bra att
verksamheten går till ett företag som tänker satsa på den här
branschen. Om Posten haft det kvar i egen regi hade vi tvingats investera
mycket i ny teknik och avveckla många anställda.
– Vi i SEKO är bestämt emot att kärnverksamheten outsourcas, men övriga
verksamheter bedömer vi från fall till fall.
Finns det inte en risk för att
kostnaderna bara pressas neråt i organisationen och kvaliteten försämras?
– Meningen är att lönerapportörerna ska utbildas så
att rätt uppgifter går in i systemet. På så sätt kan kvaliteten behållas
och det behöver inte uppstå nya kostnader lokalt på grund av att det görs
en massa fel.
Posten kritiserade oväntat EU:s
postdirektiv, men på fel fråga. De vill sänka kvalitetskraven. Varför
kan inte SEKO kritisera det - men på rätt sätt, dvs avregleringen?
– SEKO har agerat kritiskt mot följderna av
avregleringen, men vi borde ha gjort det än mer eftersom vi också var först
ut med avregleringen.
– Vi fokuserade på bolagiseringen av Posten - kanske borde vi ha agerat
mer på avregleringen. Tyskarna var smartare än vi: de bolagiserade först
och avreglerar sedan.
Hur ser du på slutsatserna av
regeringens utredning av postverksamheten och kassaservicen
("Lindh-utredningen")?
– SEKO har sågat den utredningen. Den har formulerat
problemen på ett skapligt sätt, men drar fel slutsatser när den föreslår
ökad konkurrens för att lösa dem. Jag förutsätter att den sittande
regeringen slänger det mesta av utredningen i papperskorgen.
Det har framförts kritik, bland
annat här i Facktuellt, mot att SEKO:s organisation är för snårig.
Kommentar?
– Vi har lite för många "SEKO Posten". Vi är
med på för många nivåer och det finns en risk att det går ut över
det fackliga arbetet på arbetsplatserna, det är ändå där vi kan och
ska vara starka. Det är förvirrande och vi blir otydliga. Arbetsgivaren
kan spela ut olika grupperingar och vi själva får svårare att prata oss
samman och hålla ihop organisationen.
Lösningar?
– Jag tror att vi måste jobba med attityderna, snarare än att rita
nya streck och dra igång organisationsutredningar. Vi måste förstå
vikten av att jobba tillsammans. Verksamhetsplanerna är en metod för att
alla ska dra åt samma håll.
Hur fungerar samarbetet mellan
SEKO Posten och övriga delar av förbundet?
– Jag tycker det i huvudsak fungerar bra gentemot Förbundskontoret.
När det gäller avdelningarna är det mer skiftande. Vilket egentligen
inte är så konstigt då vi inte är lika beroende av dem jämfört med
andra branscher i SEKO och inte har så mycket att göra med dem till
vardags. Men jag tycker att vi borde delta mer och ta ansvar för vad som
sker i avdelningarna. Det är överhuvudtaget viktigt att vi blir mer utåtriktade
och deltar i förbundets linjeorganisation, till exempel på kongresserna,
för att även den vägen skaffa oss förståelse och inflytande för våra
frågor.
Till sist. Läget inom Posten
Produktion är bekymmersamt....
– Ja! Det ser ut som att strukturprojekten är på väg
att haverera. Det räcker inte med att vara världsbäst på kalkyler -
det ska fungera i den dagliga verksamheten också!
– - Det är många människor som har drabbats av de här projekten, men
även företaget har tagit stryk - det vore en skandal om projekten inte håller
vad de lovat.
Diskuteras detta inom Postens
ledning?
– Jag förutsätter att Postens ledning säkrar att
problemen löses!
Något mer?
– Vi måste få tillbaka framtidstron och arbetsglädjen i Posten. Det
återfår vi bara om ledningen startar en dialog med facket och alla dom
som finns ute på arbetsplatserna. Idag är direktiven toppstyrda och för
många. Postens huvudkontor tror att de vet bäst. Då försvinner till
sist engagemanget och kreativiteten och det är inte kul att gå till
jobbet.
Jan Skog
Jan Åhman
Not.
Lindhutredningen har presenterats i tidigare nummer av Facktuellt.
Artiklarna finns tillgängliga på Årstaklubbens
hemsida.
Facktuellt, 3/2007
Hem
Innehåll A-Ö Verksamhet
Studier Medlemsinfo
Arbetsmiljö
Styrelsen Medlemsservice
Länkar 1 2
|