Avtalsrörelsen från A till Ö.
Avtalsrörelsen
2010
Hur det var?
2007-2009
Vad krävde vi då?
Övergripande
avtalskrav
2007
|
A Ajournera Att göra ett tillfälligt
uppehåll i förhandlingar, till exempel för enskilda överläggningar. Arbetsgivarorganisation Precis som anställda sluter sig samman i fackföreningar, organiserar sig arbetsgivare i arbetsgivarorganisationer. Seko förhandlar om centrala kollektivavtal med arbetsgivarorganisationerna. Se Sekos motparter.
En fackförening.
En systematisk metod för att bestämma krav och svårigheter i olika arbeten. Används för att kunna bedöma om olika arbeten är likvärdiga när man bestämmer lön. Det finns flera system för arbetsvärdering, men inget som alla är nöjda med.
En överenskommelse mellan två parter, se även kollektivavtal.
Fackets förhandlingsgrupp, som biträder förhandlingsavdelningen under de centrala avtalsförhandlingarna. Avtalsdelegationen arbetar bara med det egna avtalsområdet och utses formellt av förbundsstyrelsen.
Möten där lokala förtroendevalda och Sekos förhandlingsombudsmän diskuterar och prioriterar vilka krav man ska ställa i kollektivavtalsförhandlingarna avtalsområde för avtalsområde.
Inför avtalsförhandlingarna gör facket en kravlista till arbetsgivarorganisationen på saker man vill ha i det nya avtalet. Det kan vara höjda reallöner, kortare arbetstid, regler om jour och beredskap med mera. Inget krav blir verkligt förrän bägge parter har kommit överens om att genomföra det.
Den period som ett kollektivavtal omfattar. Anges alltid i avtalet. De flesta av Sekos avtalsområden har just nu 3-åriga avtal som löper ut vid olika tidpunkter under år 2007.
Börjar när en avtalsperiod är på väg att ta slut. Omfattar allt från lönediskussioner på arbetsplatsen till konkreta förhandlingar, både centralt och lokalt.
I många fackförbund, däribland Seko, är det titeln på den som är fackets förhandlingschef.
Råder när det inte pågår någon öppen strid mellan arbetstagare och arbetsgivare om arbetsvillkoren. Se fredsplikt.
Uppkommer då kollektivavtalet upphör att gälla. Det kan ske genom att ett tidsbegränsat avtal löper ut eller att ett avtal sägs upp utan att förlängas.
B Blockad En stridsåtgärd då
arbetstagarsidan stoppar vissa arbeten. Se: mertids-, nyanställnings-
och övertidsblockad. Blockadbrytare En anställd som arbetar trots att arbetsplatsen är försatt i blockad.
Ett särskilt tillägg som brukar vara kopplat till prestation.
Ett kollektivavtal som tecknats för en hel bransch. Inom Seko är spårtrafikavtalet ett branschavtal.
Lön före skatt.
Ett förhandlingsförslag från arbetsgivarparten.
C Centralt avtal Ett rikstäckande
kollektivavtal mellan centrala arbetstagar- och
arbetsgivarorganisationer. Ett sådant avtal täcker alla medlemsföretag
i den centrala arbetsgivarorganisationen och alla anställda i
dessa företag, oavsett om de är medlemmar i facket eller ej. Central förhandling En förhandling som förs mellan centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Till exempel mellan Seko och Almega. Se Sekos motparter. D Dispositiv En lag eller lagparagraf som kan förhandlas bort för att ersättas med ett avtal mellan fack och arbetsgivare.
F Fredsplikt När ett kollektivavtal är undertecknat råder fredsplikt, då får varken arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer vidta stridsåtgärder.
En grupp som utses av förbundsstyrelsen för att vara med under avtalsförhandlingarna.
En garanti i de centrala kollektivavtalen för att de grupper som inte får någon löneglidning inte ska få det sämre under avtalsperioden.
G Generell löneökning En löneökning som utgår till alla som omfattas av ett kollektivavtal.
Ett nedsättande namn för en anställd som inte är medlem i facket.
H Huvudavtal Ett avtal mellan två eller flera huvudorganisationer på arbetsmarknaden, som innehåller enhetliga och varaktiga regler för parternas agerande framför allt i fråga om förhandlingar och stridsåtgärder. Sveriges äldsta huvudavtal är det som träffades i Saltsjöbaden 1938 mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO);
Arbetstagarsidans huvudorganisationer är Landsorganisationen, LO, Tjänstemännens centralorganisation, TCO och Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Seko är en del av LO. Arbetsgivarsidans huvudorganisation är Svenskt Näringsliv.
Ett kollektivavtal mellan en facklig organisation och en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Avtalet ”hänger” på det kollektivavtal som träffats mellan det fackförbund och den arbetsgivarorganisation har avtalsrätten inom avtalsområdet.
I I-lön Se Individuell lön.
En garanterad lägsta löneökning för varje enskild anställd.
Lönen sätts för den enskilde anställde. I den bästa av världar sker detta genom att den anställdes erfarenheter och kunskaper värderas.
K Kollektivavtal Ett skriftligt avtal mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisation om löner och andra anställningsvillkor. Finns både på central och lokal nivå.
Innan en fackförening eller arbetsgivarorganisation vidtar en konfliktåtgärd måste de varsla sin motpart och Medlingsinstitutet om sina planer minst sju dagar i förväg.
Stridsåtgärder i samband med kollektivavtalsförhandlingar. För arbetstagarsidan: strejk, mertids-, nyanställnings- och övertidsblockad. För arbetsgivarsidan: lock out.
L Likalönskonventionen En internationell ILO-konvention från år 1951, som kräver lika lön för arbete av lika värde för kvinnor och män. Konventionen ratificerades, antogs, av Sverige år 1962.
En stridsåtgärd då arbetsgivarsidan utestänger de anställda från sin arbetsplats. Den som är lockoutad får ingen lön.
De pengar som avsatts i de centrala kollektivavtalsförhandlingarna för att de ska fördelas lokalt, i företaget eller på arbetsplatsen.
Förhandlingar om nya löner som sker lokalt; för ett företag eller för en arbetsplats.
En särskild satsning i kollektivavtalsförhandlingarna på de personer eller grupper som har de lägsta lönerna.
Den process som styr hur lönerna bestäms.
Skillnader i lön som beror på olika faktorer som ansvar, ålder, yrkesskicklighet med mera.
Osakliga löneskillnader, som inte motiveras av skillnader i erfarenhet, ansvar, produktivitet med mera.
I huvudsak finns det två löneformer: fast tidlön, oftast månadslön, och rörlig lön, som beror på prestation och resultat. Ackord är en typ av rörlig lön. Man kan också komma överens om en kombination av fast tidlön och rörlig lön, så kallad premielön.
Löneökningar som ligger utöver de pengar man kommit överens om i de centrala kollektivavtalen. Förekommer ibland efter lokala löneförhandlingar och gäller för ett enskilt företag eller enskild arbetsplats.
Seko startar avtalsrörelsen med att arrangera allmänna lönekonferenser runt om i landet, där förtroendevalda diskuterar övergripande avtalsfrågor och avtalsrörelsens inriktning. Konferenserna är rådgivande.
Löner plus sociala avgifter.
Lokala löneförhandlingar där man ser över och utvärderar lönesättningen. Sker vanligen en gång per år.
Skillnader i lön mellan olika grupper som beror på olika faktorer som utbildning, yrke, bransch, ålder, kön och efterfrågan.
Visar löneutvecklingen för olika grupper över tid. Medlingsinstitutet har statens uppdrag att ansvara för den officiella lönestatistiken i Sverige.
Att fastställa lönenivåerna för en grupp eller i ett företag.
Visar hur lönerna är uppbyggda och hur olika löner förhåller sig till varandra.
Det utrymme som finns för löneökningar; det som arbetsgivarsidan nästan aldrig har när man börjar förhandla.
Den förändring som sker av lönenivån för en person, en grupp eller ett yrke.
Se Förtjänstutvecklingsgaranti.
Att byta en del av lönen mot en förmån, till exempel tjänstebil eller pensionsförmån.
M Medlare En person som kallas in om parterna inte kan komma överens och det inte går att komma längre i förhandlingarna. Medlare utses av Medlingsinstitutet.
En metod för att lösa tvister mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation. Utförs av opartiska medlare som utses av statliga Medlingsinstitutet.
Medlingsinstitutet, MI, är en statlig myndighet som har ansvar för medling i arbetstvister. De har också ansvar för den officiella lönestatistiken i Sverige och ska se till att lönerna inte ökar för mycket. MI ska medverka till avtal som ska ge ökad reallön och jämställda löner mellan kvinnor och män. Samtidigt ska de motverka lönenivåer som äventyrar Riksbankens inflationsmål eller blir högre än i Sveriges konkurrentländer.
Ett gemensamt avtal för tjänstemän och arbetare.
En stridsåtgärd där facket stoppar allt mertidsarbete på en arbetsplats eller inom ett företag.
Den lägsta lön som
arbetsgivaren enligt gällande kollektivavtal får betala ut. N Nattmangling Avtalsförhandlingar som drar ut på tiden så att de fortsätter under natten. Hänger ihop med slutskedet av en avtalsförhandling, men sker allt mer sällan.
En arbetstagare är inte skyldig att utföra arbete som är uttaget i strejk eller blockad på ett annat avtalsområde. Den som inte deltar i konflikten ska kunna göra sitt vanliga arbete.
Ett kollektivavtal utan centralt överenskomna löneökningar.
En stridsåtgärd där facket stoppar arbetsgivarens möjlighet att nyanställa personal på en arbetsplats eller inom ett företag.
O OB-tillägg Ett extra tillägg för arbete som utförs under obekväm arbetstid på nätter och helger.
Ett kollektivavtal om olika åtgärder vid uppsägningar på grund av övertalighet.
Se Lönediskriminering.
P Pott Det löneutrymme som fastställs för en avtalsperiod.
En lön som består av en större del fast tidlön och en mindre rörlig del, som beror på arbetsresultat eller prestation.
Lön som är beroende av arbetsresultat, till exempel ackord.
En konflikt mellan de två parter som förhandlar om kollektivavtal. En lovlig primärkonflikt kan få stöd av sympatiåtgärder från andra fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer. De kallas då sekundärkonflikt.
En förlängning av kollektivavtal. Kan ske antingen genom en automatisk förlängning om avtalet inte sägs upp i tid eller som en överenskommelse om att förlänga ett avtal fram tills dess att man kommit överens om ett nytt avtal.
R RALS Ett ramavtal om löner med mera för statligt anställda.
Lönen i förhållande till hur mycket varor och tjänster man kan köpa för den.
Hur köpkraften förändras under tiden. En reallöneökning gör att man kan köpa fler varor och tjänster än tidigare.
Hur köpkraften förändras under tiden. En reallönesänkning gör att man kan köpa färre varor och tjänster än tidigare.
En rörlig lönedel som varierar efter resultatet, ofta för en lokal grupp eller enhet.
Tillägg till tidigare utbetald lön på grund av att ett nytt kollektivavtal träffats i efterhand.
Ett kollektivavtal som träffas i efterhand där man kommer överens om att betala ut löneökningar tillbaka i tiden.
S Sekos motparter Följande arbetsgivarorganisationer är motparter till Seko på central nivå: Almega ITA Almega Tjänsteförbunden Arbetsgivarverket Elektriska Installatörsorganisationen, EIO Energiföretagens Arbetsgivarförening, EFA Kommunala företagens samorganisation, KFS Maskinentreprenörerna, ME Pacta Sjöfartens Arbetsgivarförbund, SARF Stål- & Metallförbundet Sveriges Byggindustrier, BI
Detsamma som sympatiåtgärd.
Se Nollavtal.
Under en pågående konflikt är arbetstagare skyldiga att utföra skyddsarbete. Skyddsarbete innebär arbete som fordras för att stänga ner ett pågående arbete på ett tekniskt försvarligt sätt eller arbete för att förebygga fara för människor eller skada på egendom.
När kollektivavtalsförhandlingarna avbryts för att parterna inte längre anser att förhandlingarna leder någonstans. Även medlare kan stranda förhandlingarna om han anser att avståndet mellan parterna är alltför stort för att man ska nå en överenskommelse. Om förhandlingarna strandas brukar det innebära att man varslar om stridsåtgärder.
En stridsåtgärd där facket stoppar allt arbete på en arbetsplats eller inom ett företag.
En anställd som arbetar trots att arbetsplatsen är försatt i blockad eller strejk.
En vakt som har i uppgift att stoppa strejkbrytare från att arbeta på en arbetsplats som har försatts i blockad eller strejk.
En tvingande regel som gäller om lokala fack och arbetsgivare inte kommer överens.
Ett nedsättande namn för blockad- eller strejkbrytare.
Konfliktåtgärder som vidtas för att stödja någon annan som har vidtagit en lovlig konflikt. Statligt anställda får vidta sympatiåtgärder till förmån för andra offentligt anställda, men inte för övriga.
T Tarifflön Ett lönesystem som
bygger på anställningstid och yrkesgrupp. U Uppgörelse Är detsamma som överenskommelse. Parterna har gjort upp eller kommit överens om hur avtalet ska se ut och har skrivit på.
V Varsel Se Konfliktvarsel.
En strejk som inte är tillåten.
Y Yrkande Ett förhandlingskrav från arbetstagarparten.
Ö Övertidsblockad En stridsåtgärd där
facket stoppar allt övertidsarbete på en arbetsplats eller inom
ett företag. Ordlistan är
sammanställd av
|
© Sekotomteboda.se.
Citera oss gärna - men glöm inte ange källan!