sekotomteboda.se

071201_034.gif (79817 byte)091024Weldai.jpg (78115 byte)AfDag09-10.jpg (46274 byte)Maria.jpg (46135 byte)AfDag09-8.jpg (56482 byte)IMG_0200w.jpg (63691 byte)vackert_tba.gif (22257 byte)2009-06-13 003.JPG (2038737 byte)Ge_Fan_i.jpg (7654 byte)

                  arbetsmiljö nyheter 

 

 
Test av startsignal KSM Tomteboda.

 

 Hösten 2009 fick vi synpunkter från Seko  om att startsignalen upplevdes som för hög, och bad oss se över möjligheten att justera signalen. Vi har med en decibelmätare testat samtliga sirener runt KSM dessutom från olika positioner på golv och plattform kommit fram till att samtliga sirener ligger nära det övre insatsvärdet 85 dB.

 Då 85 dB är ett gränsvärde som inte får överskridas enligt arbetsmiljöverket  har vi känt oss tvungna att agera. Sirenen som används har tyvärr ingen volymkontroll. Därför har vi testat olika typer av filter att sätta inuti sirenen. Efter några tester med olika filter hittade vi ett som fick ner ljudnivån till under 80 dB. Dessa filter är nu monterade i samtliga sirener och efter en ny decibelmätning runt KSM ligger samtliga under 80dB.

 Enligt AFS 2005:16
 Insatsvärde: Värde som innebär krav på insatser om det uppnås eller överskrids.
 Gränsvärde: Värde som ej får överskridas.
 Enligt AFS 2008:13
Ljudsignaler ska
- ha en ljudnivå som klart överstiger bakgrundsbullret, så att de hörs väl utan att vara onödigt höga eller smärtsamma.
- vara lätta att känna igen, samt skilja sig klart från andra ljudsignaler och bakgrundsbuller.

 Tomteboda 2010-02-11
 Kent Eliasson
 Tekniker och skyddsombud.


Osäkra chefer mobbar

HÄLSONYHET | 2009-10-29 

 

 

     

Chefer som känner att de inte kan hantera sin ledarroll är de som mobbar mest.

Det är amerikanska forskare som genom olika studier och experiment hittar ett samband mellan chefers syn på sin kompetens och deras aggressioner mot personalen. 
Enligt Serena Chen, psykolog vid University of California, Berkeley, så leder inte enbart inkompetens till aggression. Det är kombinationen av att vara i en maktposition och den egna upplevelsen att inte vara tillräckligt kompetent som ger den effekten.
Chefer som tycker att de inte räcker till mobbar alltså andra för att dölja sin egen otillräcklighet.

Mer än en tredjedel av anställda i USA säger att deras chefer har mobbat dem på olika sätt. Och  nästan hälften säger att de minst en gång i veckan råkar ut för kränkande behandling av olika sätt. Det innebär att mobbning är betydligt vanligare i USA än i de skandinaviska länderna.
Men bara var tionde amerikan ser denna behandling som mobbning. Forskarna tolkar det som att fenomenet är så djupt rotat i den amerikanska arbetsplatskulturen att det anses nästan normalt.
Studien redovisas i  tidskriften Psychological Science.


hans.lundgren@duochjobbet.se


 

EU prioriterar inte arbetsmiljön


NYHET | 2009-10-26

 


Jukka Takala


EU:s arbetsmiljöbyrå har tio gånger mindre resurser än byrån för flygsäkerhet, trots att mångdubbelt fler dör i olyckor och sjukdomar på jobbet än i flygolyckor.

Det konstaterar Jukka Takala, chef för europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) i Bilbao, på besök i Stockholm för att tala på en konferens om utanförskapet på arbetsmarknaden.

I en intervju för Du&jobbet betonar Jukka Takala vikten av att bedöma riskerna på en arbetsplats för att kunna få en bättre arbetsmiljö. Något som lyfts fram i en ny rapport från arbetsmiljöbyrån och som också var fokus under den europeiska arbetsmiljöveckan. Det verkar finnas mycket att göra på det området, inte minst mot bakgrund av Arbetsmiljöverkets nyligen avslutade granskning av byggbranschen. Enligt den så gör två av tre byggföretag ingen bedömning av riskerna. Samma dåliga resultat visade en liknande undersökning som genomfördes ifjol. Inget har hänt på ett år, alltså.

- Vi måste göra det enklare för småföretagen att genomföra riskbedömningar. Det behöver inte vara så komplicerat, hellre ett enkelt system som gjorts tillsammans med arbetstagarna och verkligen används, än något som bara samlar damm på en hylla, säger Jukka Takala.

Metoderna som arbetsmiljöbyrån använder är kampanjer, som den under arbetsmiljöveckan, men också spridandet av berättelser med goda exempel från olika sektorer, som andra kan lära av.

Men byrån i Bilbao har blygsamma resurser för att åstadkomma detta - åtminstone i jämförelse med andra EU-instanser. EU:s agentur för copyright och varumärken i Alicante sysselsätter 800 personer, i Helsingfors arbetar 500 personer på EU:s kemikaliemyndighet, arbetsmiljöbyrån har 60 anställda. Jukka Takala jämför EU-satsningen på arbetsmiljö med byrån för flygsäkerhet i Köln som har 400 anställda. I Europa dödas varje år 167 000 människor i olyckor och sjukdomar orsakade av arbetet.

- Det störtar kanske ett flygplan årligen i Europa, med ett par hundra dödsfall. Det får stora rubriker, med all rätt, men mot bakgrund av alla dödsfall i arbetet, kan jag inte förstå att flygsäkerheten får tio gånger så mycket resurser. Det behövs en bättre balans.

En undersökning nyligen från EU visade att 6 av 10 europeer tror att den globala finanskrisen kommer att försämra arbetsvillkoren. I Sverige befarar åtta av tio detta. Jukka Takala varnar för att glömma bort arbetsmiljön för att klara krisen.
- Gör vi det kan vi få mycket större problem senare. Det är en dålig investering att inte satsa på arbetsmiljön.

Arbetsvillkoren i de olika EU-länderna skiljer sig. Arbetsmiljön i Sverige är en av de bästa i världen, konstaterar han. En förklaring till det är systemet med skyddsombud och synen på arbetsmiljö som en samverkansfråga.
- I de flesta EU-länder är det mest konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare. Skyddsombud finns nästan bara i Norden. Vi försöker sprida den samverkansmodellen till södra och östra Europa.

Svenskar är oroligast i Europa för krisens följder. Läs mer.

Hans Lundgren

 

 

Arbetsmiljö - ABC för chefer
 

 

 

Du har ansvaret!

Det är alltid arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsgivaren kan delegera ansvaret. Oftast sker detta till en chef högre eller lägre nivå. Men delegeringen måste vara tydlig och inte kunna missuppfattas. Ansvaret innebär att det blir arbetsgivaren som ställs till svars för brister i arbetsmiljön. Vid arbetsmiljörelaterade skador och sjukdomar kan den ansvarige dömas till böter eller fängelse.


Var systematisk!

En god arbetsmiljö skapas inte genom punktinsatser och brandkårsutryckningar. Nyckeln heter systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljön ska kartläggas regelbundet. Handlingsplaner för att åtgärda brister är nödvändiga, och minst lika viktigt är att följa upp planerna. Bestämda rutiner och skriftlig dokumentation behövs. Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) innehåller inte bara regler utan även en bra handledning till hur arbetet kan bedrivas.

Skyddsronder

Gör skyddsronder minst två gånger om året. Vid skyddsronderna ska såväl du som skyddsombuden delta. Det som framkommer på ronderna ska protokollföras och bli föremål för åtgärdsplaner. Innan nästa skyddsrond ska du tillsammans med skyddsombuden följa upp vad som beslutades efter den förra ronden


Skaffa företagshälsovård

Låt inte snålheten bedra visheten, utan satsa på bra företagshälsovård. Du kan få hjälp med hälsofrämjande insatser, kartläggning av arbetsmiljörisker samt med rehabilitering av anställda som skadats eller blivit sjuka. Modern företagshälsovård är mycket mer än hälsokontroller.

Ta ansvar för rehabiliteringen

Du är skyldig att hjälpa till med rehabilitering av en ställd som till följd av sjukdom eller skada behöver hjälp att kunna börja arbeta igen. Det handlar dels om att göra en rehabiliteringsutredning när anställda varit sjukskrivna i längre än fyra veckor. Dels om att anpassa arbetsplats och arbetsuppgifter för att underlätta rehabiliteringen. Det är Försäkringskassan som tar emot rehabiliteringsutredningen och bedömer om den är tillräcklig.

Samarbeta

Skyddsombuden är arbetstagarnas företrädare i arbetsmiljöfrågor. De utses av facket, som ska meddela företaget om valen. Skyddsombuden har ganska stora befogenheter. Du är skyldig att samråda med dem inför alla beslut som kan påverka arbetsmiljön. Men se dem inte som motparter, utan som personer du tjänar på att samarbeta med. Alla tjänar på en bra arbetsmiljö, och skyddsombudens kunskaper om hur personalen påverkas i arbetet är ovärderlig.

Läs på

Skyddsombuden går arbetsmiljökurser. Det bör du också göra. Grundläggande kunskaper om lagstiftning, föreskrifter och om hur ett praktiskt arbetsmiljöarbete bedrivs gör allt så mycket lättare sedan. Många olika aktörer ordnar arbetsmiljökurser, fråga t ex ditt branschförbund eller besök Arbetsmiljöforum och titta på utbudet.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket är Sveriges centrala tillsynsmyndighet för arbetsmiljön. Här fastställs föreskrifter för hur arbetsmiljön ska vara beskaffad. Verket är uppdelat i olika distrikt vilka har arbetsmiljöinspektörer med rättighet att besöka arbetsplatser för tillsyn. Arbetsmiljöverket har rätt att besluta om förelägganden, förbud och viten. På verkets hemsida hittar du lagtexter, föreskrifter och mycket annat användbart, se: Arbetsmiljöverket


Böcker du bör ha:

• Arbetsmiljölagen - Hans Gullberg/Karl-Ingvar Rundqvist (Norstedts juridik/Arbetsmiljöforum)
• Arbetsmiljöansvar - Tommy Iseskog (Norstedts Juridik)
• SAM för nybörjare - Maria Morberg/Robert Jakobsson (Arbetsmiljöforum)
• A-boken, vägen till en bättre arbetsmiljö - Hans Dertell
• Rehabiliteringsboken - Dina B.Jacobson/Hans Goine (Norstedts juridik)

 

Arbetsmiljö & Skyddsombud

 

© 2009 SEKO Klubb Brev Tomteboda. |  Huvudadress: Terminalvägen 14; Plan 2½; 173 00 Tomteboda. |
E-post: erhan.gomuc@@posten.se; | Expedition tfn och fax: 08- 31 65 29  |  Webbmäster: Erhan Gömüç  |